Hvilken - Institut for Kunst- og Kulturvidenskab - Københavns ...

side 22
Joacim Sprung
præsenterer sit
ph.d.-projekt
Joacim Sprung uppnådde sin
konst.mag. vid Konsthögskolan i
Malmö 1999 samt sin cand.phil. i
Kunstteori og Formidling vid D.K.D.
Kunstakademi 2001. De följande fyra
åren studerade han Idé- och lärdomshistoria
vid Uppsala Universitet
samt Renässansstudier vid Gotlands
högskola samtidigt som han arbetade
som lärare. Han är vidare korrespondent
för den danska tidskriften Hæfter
for Gæstfrihed. Den 1 mars påbörjade
han sin Ph.D-avhandling:
ABY WARBURG: Montage och collage:
en studie i relationen mellan text och bild
samt i vetenskapliga kontra konstnärliga
presentationsstrategier
AFART #19
A BY
W A R B U R G
Den tyske konst- och kulturhistorikern Aby Warburgs (1866-1929) vetenskapliga
intention brukar vanligtvis traderas som ett försök att diagnosticera en djup dynamisk
polaritet i den västerländska människans verklighet. En verklighet som benämns
såsom schizofren av Warburg såtillvida att människan slits mellan rationalitet och
irrationalitet, vetenskap och myt. Detta psykohistoriska anslag i Warburgs vetenskapliga
projekt är nog en bidragande orsak till att Warburg utvecklar en invecklad
och underdefinierad begreppsterminologi. En terminologi vars huvudsyfte var att
återväcka historiens glömda kulturella minne och bildvärld i ett försök att komma
underfund med människans historiska pendling mellan mytiska och vetenskapliga
strukturer. Warburgs begreppsvärld består således ej av termer med klart fixerad
mening, utan snarare av begrepp med föränderlig eller växelverkande karaktär. Warburg
kan sålunda sägas ha undersökt människans bild- och kulturvärld i ett försök
att objektifiera eller beteckna något som befinner sig bortom den rena tillvaron: det
omedvetna, det supplementära, det paradigmatiska, det humana eller en sorts intervallisk-synkopisk
dialektik gällande människosläktets vara och upplysning.
Utifrån denna grandiosa historicitet betraktade Warburg konst endast som en
specifik typ av bilder. Bilder som både cirkulerade inom och mellan kulturella system,
men även över tid. Just bildernas bundenhet till tid är pertinent i Warburgs projekt
såtillvida att de kan ses som spår, symptom eller indicier på verklighetens fakticitet.
Men Warburg intresserade sig även för bildernas relativa obundenhet till tidens gång
såtillvida att han ställde den nebulösa frågan varför bilder överlever: m.a.o. vad är
det som får vissa bilder, motiv och kompositioner att överleva eller överföras från en
tid till en annan?
Warburg tycks därmed vart på spåren efter ett expanderat kulturhistoriskt, civilisatoriskt
eller symboliskt bildbegrepp snarare än ett utvidgat konst- och stilbegrepp,
såtillvida att han inte gjorde någon större distinktion mellan ”höga och låga” objekt
och fenomen. Warburg betraktade därmed dåtidens kanoniserade konsthistoria som
illa utrustad att fatta en djupare förståelse av bilders innehåll, syfte och spridning.
Denna ståndpunkt går i linje med Warburgs dokumenterade avståndstagande från
en strikt isolerad formell-estetisk metodik som hos Winckelmann och Wölfflin eller
en estetikofilosofisk historicism som hos Hegel. 1 Warburg expanderar eller spränger
1 Warburg, A, (1999) The renewal of pagan antiquity, Getty Research Institute, Los Angeles,
Warburg, A, (2004) “Memories of a journey through the Pueblo Region” i Michaud, P-A, Aby
Warburg and the Image in Motion, Zone Books, s. 293-330.