Hvilken - Institut for Kunst- og Kulturvidenskab - Københavns ...

AFART #19 side 2
Aby Warburg: Mnemosyne-atlas, tavle 56
på så sätt den begynnande Konsthistorien redan innan den
tydligt har formerats genom att ge företräde åt en bredare och
tvärvetenskaplig inställning till människans bild- och kulturvärld.
Warburgs bildbegrepp föregriper således på en rad punkter
antropologins intresse för människans bilder snarare än en
utvidgning av en stilhistoriskt inriktad konsthistoria. Vi skulle
även kunna dra oss till att hävda att Warburgs bildbegrepp indirekt
har gett återklang i dagens bildsemiotik och Visual Studies.
Ovanstående leder Warburg till ett desperat sökande efter
det Zwischenraum, dvs. det mellanliggande eller det liminala,
för att använda en antropologisk term, som enligt Warburg bör
finnas mellan den symboliska representationen och den verkliga
händelsen, mellan ihågkommelsen och glömskan, mellan
bild och text, och därmed mellan människan och hennes värld.
Detta ställningstagande som till viss del inom Warburgforskningen
benämns som hans mer historiefilosofiska eller epistemologiska
fundering är projektets initiala motor och motiv.
Utgångspunkt - Warburgs Mnemosyneatlas
Att ovanstående koncisa redogörelse för Warburgs tanke- och
begreppsvärld kan utgöra en utgångspunkt för Warburgs Mnemosyneatlasen,
över människans visuella, psykiska och synkopiska
vara är högst troligt. Mnemosyneatlasen, som kan
hänföras till en verkkategori av icke fullständiga och fragmentariska
verk, har idag erhållit en enigmatiko-auratisk status i
forskningen kring modernitetens utveckling. 2 I
detta sammanhang kan atlasen jämföras med
intresset för Walter Benjamins oavslutade
manuskript Das Passagen-werk.
Atlasen som varit föremål för otaliga spekulationer
är föreliggande projekts huvudsakliga
materiella utgångspunkt. Mnemosyneatlasen
upptog Warburgs sista levnadstid
och bestod av ett antal svarta skärmar med
vidhäftande bilder fastsatta i olika konstellationer.
Varje skärm beskriver på ett fantomartat
sätt kulturella cirkulationssystem, intervalliska
strukturer, pathosformler, gester och symboler.
Atlasens mening eller betydelse är inte helt
belyst men att den skulle kunna beskriva Warburgs
underliggande teoretiska funderingar är
någorlunda bekräftat av Warburgforskningen.
Föreliggande projekt tar som utgångspunkt
denna svårfattliga och nebulösa atlas för att
sedan diskutera och vidga undersökningen till
att diskutera problematiken kring text och bild.
Forskningsöversikt och syfte
Till skillnad från konsthistoriska förgrundsgestalter
såsom Wölfflin och Winckelmann, är
Warburg i jämförelse relativt outforskad av samtida konsthistoriker.
3 Detta trots att Warburg erkänns som en central länk i
både den ikonografiska och ikonologiska traditionens framväxt. 4
Föreliggande projekt kan därför ses som ett litet steg i riktningen
att inom konstvetenskapen reflektera över sin ojämna
tillkomsthistoria och teoretiska potential.
Under stora delar av 1900-talet var den konsthistoriska
receptionen av Aby Warburg mycket sval och sparsam. De få
referenser och kommentarer som dock ges är framför allt präglade
av två konsthistoriska giganter: Erwin Panofsky och Ernst
Gombrich. Dessa giganter rehabiliterar i mångt och mycket
Warburgs metod och tankevärld så att den lättare kan anpassas
och uppgå i deras egna konsthistoriska ståndpunkter. 5
2 Ex. Gay, P, (1968, 2001) Weimar Culture, Norton & Co, New
York, Buchloh, B.H.D, (1999) “Gerhard Richter’s “Atlas“: The anomic
archive“ i October, vol. 88, s.117-145.
3 Se Podro, M, (1982) The critical historians of art, Yale University
Press, Preziosi, D, (1998) The art of art history: a critical anthology,
Oxford University Press, Oxford.
4 Niemeyer, A, (1971) “Four art historians remembered: Woelfflin,
Warburg, Goldsmith and Berenson” i Art Journal, vol. 31, No.1, s. 33-
36, Diers, M,(1995) ”Warburg and the Warburgian tradition of Cultural
history” i New German Critique, No. 65, s.59-73.
5 Didi-Huberman, G, (2003) ”Artistic Survival” i Common knowledge,
No.9:2, Duke University Press, s. 273-285 samt Diers, 1995