Hvilken - Institut for Kunst- og Kulturvidenskab - Københavns ...

AFART #19 side 2
Aby Warburg: Mnemosyne-atlas, tavle 39
likheten i bildpraxis mellan Warburg, El Lissitzky, Kurt Schwitters
och de surrealistiska konstnärerna. De menar att Warburgs
atlas snarare bygger på collageteknikens relationsrum
av bilder snarare än den vetenskapliga illustrationens rum som
ger bilden en hög grad av supplementär textstatus. Hur lockande
denna analogi än må vara återfinns en svaghet i ovanstående
forskning: de relaterar inte sina teser till den mer specifika
forskningen kring collagets teknik eller ifrågasätter en eventuell
skillnad mellan konstnärlig respektive vetenskaplig presentationsstrategi.
Ej heller tycks de närma sig Warburgs filosofisk
ståndpunkt i samklang med sin analogi.
Den tyske forskaren Charlotte Schoell-Glass opponerar mot
ovanstående tolkning delvis på grund av dess esteticerande
tendens. 15 Istället framför hon den alternativa tesen att Menosyneatlasen
är ett rent montage, och därmed skulle Mnemosyneatlasen
vara ett resultat av en medveten vetenskaplig presentationsstrategi.
Ej heller Schoell-Glass utvecklar eller perspektiverar
Warburgs ”montage” i relation till en större tradition av
vetenskaplig presentationsteknik. Dessa tillkorta kommanden
ämnar föreliggande projekt undersöka, delvis genom att undersöka
de ovanstående teoriernas analogier och anspråk, samt
deras eventuella brister i jämförelse men även genom att indra
relevant konstnärligt och vetenskapligt material som eventuellt
kan belysa vilka likheter och skillnader som kan finnas mellan de
två ovanstående positionerna. Kontentan av forskningsläget är
att det finns utrymme för fruktbara fynd på ovanstående tema.
Föreliggande projekt ämnar därmed undersöka en eventuell
tredje väg via att ställa frågor till ovanstående forskning
såväl till Warburgs egna teoretiska och praktiska arbete. Delvis
tionalen Kongress für Kunstgeschichte in Bonn 1964, bd. 3, Berlin,
Kemp, W,(1975) “Benjamin und Aby Warburg” i Kritische Berichte 3,
nr. 1, s5ff. samt Forster 1991.
15 Schoell-Glass, C, (2001) “Serious Issues: The Last Plates of
Warburg’s Picture Atlas” i Woodfield, R, (red.), Art History as Cultural
History: Warburgs Projects, +B Arts International”, s. 183-208.
för att problematisera och perspektivera redan befintlig forskning
men även för att utsäga något om mnemosyneatlasens
undanglidande och nebulösa karaktär i relation till problematiken
kring text och bild.
Projektets övergripande frågeställning kan kort sägas utgöra
av följande: hur uppstår en sammanfattning i ett resonemang i
förhållandet till valet av en representativ och regulerande bild?
Var går, rent konkret, gränsen i mellan dem? Kan gränsen eller
övergången mellan bildförståelse och språklig beskrivning
utpekas, som ovanstående forskare implicerar mer eller mindre
tydligt? Måste ett dynamiskt förhållande mellan reflektion och
syntesförsök indras för att detta skall ske, som kanske i fallet
med Warburgs terminologi och praktik? Om så äro fallet borde
en rad gränstillfällen och situationer uppstå, dvs. undantag,
gråzoner eller intervalliska strukturer som Warburg delvis implicerade
i sitt teoretiska arbete såväl som presentationsestetiska
praxis. Finns dessa undantag och gränstillfällen i exempelvis i
glappet mellan Warburgs terminologi och bildhantering, exempelvis
mellan begreppet polaritet och Warburgs Mnemosyneatlas?
Hur skall eventuellt dessa gränstillfällen tolkas och benämnas
samt var pekar de därhän?
Vår initiala arbetshypotes är att en hård definition som
tidigare forskare framlagt svårligen låter sig göras eftersom
den leder till en komplexitetsreducerad syn på Warburgs projekt
i allmänhet samt Mnemosyneatlasen i synnerhet. Vidare
förmedlas en oaktsamhet inför relationen mellan collage och
montage främst baserad på subjektiva och estetiska preferenser.
I förlängning skapar detta en oaktsamhet inför det komplicerade
förhållande som existerar mellan text och bild, dvs.
ett förhållande som allt sedan Platons dialog Kratylus fram till
i dag bekymrat tänkandet om bild och text. Dessa relationer
ämnar projektets initialt att behandla med hjälp av den symboliska
antropologins liminalitetsbegrepp 16 samt med den franske
filosofen Jean-Luc Nancys arbete inom bild/text-problematik. 17
Inom detta filosofiska moment kommer även Giorgio Agambens
reflektioner kring Warburgs projekt som en ”vetenskap
utan namn” att indragas för att aktualisera Warburgs eventuella
metod. 18 Det skall tillstås i det starkaste att projektet på inga
vägar vågar påstå eller ämnar lösa det intrikata problemet/förhållandet
mellan bild/text utan ämnar endast utveckla vår förståelse
av Warburgs insikter och tankar gällande Mnemosyneatlasens
relation mellan text och bild.
16 Van Gennep, V, (1960) The Rites of passage, University of
Chicago Press, Chicago, Turner, V,(1969) The ritual Process, Aldine
Publishing Company, Turner, V,(1974) Dramas, Fields and Metaphors:
Symbolic action in human society, Cornell University Press.
17 Nancy, J-L, (2003) Au fond des images, Éditions Galilée, Paris.
18 Agamben, G, (1993) Stanzas: Word and phantasm in Western
Culture, University of Minnesota Press samt Agamben, G, (1999)
“Aby Warburg and the Nameless Science” i Potentialities, Stanford
University Press, s. 89-103.