Download hele tidsskriftet her - Viden om Læsning

I ett försök att fånga en genre under tillblivelse skrevCarolyn Miller & Drew Shepherd (2004) en artikel ombloggen som en genre i vardande. Genreperspektivetinnebär ett försök att, med etnometodologiskautgångspunkter, fånga bloggen som ett konventionelltretoriskt handlande genom text, inte minst desskulturella kairos, alltså vilka sorts tidrum som är knutnatill vilka sociala motiv. Det leder till en genomgång avhur gränserna mellan privat och offentligt blev oklararemot slutet av 1900-talet, inte minst på grund av nyadigitala medier, något som beskrivs som i termer avexhibitionism och voyeurism. Detta blir det kulturellakairos som gav bloggen livsluft.När det gäller de sociala motiven till bloggen blir detpersonliga en huvudsak, både till form och funktion,inklusive möjligheten att med kommentarer och länkarskapa gemenskaper: ”we must characterize the genericexigence of the blog as some widely shared, recurrentneed for cultivation and validation of the self” (Miller &Shepherd 2004:9).En tillbakablick på föregångsgenrer (jfr Ledin 2008 ombloggens arkeologi) ger dagboken som en huvudform,tillsammans med den kommenterade länksamlingen.Men också pressbevakning och nyhetsbyråer, hemsidoroch nätgemenskaper, olika former av opinionsbildandegenrer är tydliga historiska föregångare.Intressant nog konstaterar Miller & Shepherd (2004:5)att det konstanta i bloggen är formatet:All blogs contain dated entries, starting with the mostrecent, and a majority include external links. Blogsare composed of ”posts”, which include a date, a timestamp, and a permalink and often include a link forcommentary, especially if multiple authors contributeto a blog. The reverse chronology and time-stamping ofposts create an ”expectation of updates”.Miller & Shepherds (2004) analys frilägger skickligt ettkulturellt kairos och retoriska motiv för bloggen. Menkräver vi, vilket brukar vara en huvudsak, att en genreinnehåller språkliga och särskilt textstrukturella normerblir det rimligare att säga att många olika genrer kandyka upp på bloggar. Det finns genrevariation sett tilldagboksbloggar, ämnesbloggar, journalistiska bloggarosv., skrivna av ungdomar, rektorer, professorer, chefredaktörer,anställda, privatpersoner osv. Ligger det personligai bloggen som grund för en genre är inte stegetlångt till att kalla alla sociala medier för en genre.Format i skolanI skolans språkundervisning, särskilt skrivundervisning,skiljs inte alltid format från genre. I Nya Zeelands modelleringav skrivförmåga, som legat till grund för nyaprov- och undervisningsformer, tas exemplet brevetupp och distinktionen mellan form och funktion, formatoch genre. Dessa får inte förväxlas: “The erroneousassumption is here that writing a letter is mostly aboutformat and layout” (Glasswell m.fl. 2001:3). Brevformatetkan användas men måste i en explicit skrivundervisningknytas till en funktion, en särskild genre, ärtanken.Det kan noteras att brevet är ett format som historisktgivit upphov till många genrer, som forskningsartikeln,nyheten, internationella överenskommelser, kundbrevet(jfr Bazerman 2000). Återigen: format som utvecklas i enkultur drar på sig intentionalitet. När sådana stabiliserasoch knyts till textuella konventioner uppstår genrer.Går vi tillbaka till bloggen finns det många skoleleversom varit med om att läraren givit dem uppgiften attskriva ett blogginlägg – med papper och penna. I gymnasieskolansnationella prov i Sverige är det standardatt uppgifterna ses som nätbaserade, vilket är ett sättatt få dem att bottna i (en fingerad) samhällskommunikation.I bedömningsanvisningarna för höstterminen2011 finns uppgiften: ”Träffas via nätdejting eller påriktigt?”, som ska (hand)skrivas som ett argumenterandeblogginlägg, riktat till redaktören på den påhittadePartnerbloggen, som förutsätts publicera inlägget(Skolverket 2011).I bild 2 finns ett autentiskt inlägg från en klassbloggfrån (den svenska grundskolans) årskurs 2. Elevernafår turas om att skriva inlägg. Materialiteten finns påriktigt, dvs. de sätter sig parvis vid datorn för att rapporteraom vad som hänt i klassen, i det aktuella falletLuciaveckan. Fröken stöttar om så behövs och är densom publicerar det färdiga inlägget.Bild 2. En klassblogg från årskurs 2.10 Nummer 13 | marts 2013VIDEN OMLÆ NINGS