Vad kan Sverige lära?

akgrund holland
Problem med vårdtestamente
I bedömningen av vad den som saknar beslutsförmåga egentligen vill,
förs resonemanget ofta kring vad personen hade velat om samma situation
hade uppstått när denne var beslutsförmögen kontra vad personen
ger uttryck för att vilja just idag. Det har diskuterats om man ska
kunna skriva någon form av vårdtestamente där man i förväg beskriver
hur man vill bli omhändertagen den dag man inte kan fatta besluten
själv. Detta testamente skulle då kunna ligga till grund för eventuella
tvångsåtgärder som behöver vidtas för att uppfylla den viljan.
Det finns dock två problem med att använda tidigare åsikter som
grund för beslut gällande en beslutsoförmögen person. Det ena handlar
om att vi alla ändrar uppfattning i olika frågor under livets gång.
Vi skulle antagligen inte vara så nöjda med att vid 50-års ålder vara
bundna vid de åsikter vi hade i alla frågor i 20-årsåldern. Det andra
handlar om frågan om vad den personliga integriteten egentligen är?
Är den statisk eller handlar den om våra tankar och känslor just i dag?
Hur förändras den vid en demenssjukdom?
Ett sätt att resonera är att det finns en form av grundskydd som de
allra flesta skulle skriva under på, som inte handlar så mycket om tycke
och smak. Man kan till exempel förutsätta att om någon går ut i gatan
utan att se att det kommer en buss och det finns en medmänniska bredvid
som uppmärksammar detta, så tar denne tag i personen och drar in
honom/henne till trottoarkanten.
Att som medmänniska i det läget istället tänka ”den där personen
går visst ut i gatan mitt framför en buss, då får jag väl anta att personen
vill bli överkörd” är för oss alla helt främmande. På samma sätt
kan man förutsätta att man ska få hjälp även om man genom skada
eller sjukdom blivit beslutsoförmögen.
I dag finns legala möjligheter att skydda beslutsoförmögna mot allvarlig
skada genom den så kallade nödrätten (se sid 13). Juridiskt sett
är det inte att betrakta som en rätt att använda tvång utan en möjlighet
att under vissa förutsättningar undgå ansvar för handlingar som
normalt är att betrakta som brottsliga. Det senare är alltså ett ganska
tungt argument för att en lagreglering inom demensområdet behövs. På
samma sätt som patienten eller den boende behöver ett lagskydd mot fel
använda åtgärder, behöver personalen ett regelverk som inte gör dem till
brottslingar för att nödvändiga åtgärder används.
Gällande lagstiftning i Sverige
I tabellen på nästa sida sammanfattas det nuvarande rättsläget när det
gäller användning av tvingande skyddsåtgärder i Sverige (april 2013).
Det finns idag inget stöd i lagen för åtgärder som görs mot den enskildes
vad kan sverige lära? tvingande skyddsåtgärder i norge, england och holland 11