Vad kan Sverige lära?

holland norge
Uppfattningen är också att personalen tänker mycket kring alternativ
till tvingande skyddsåtgärder vilket i sin tur kräver både kunskap och
fantasi. Men man konstaterar samtidigt att i och med lagen fokuserar
på nödvändig vård, hjälper den inte i situationer där en patient stör eller
riskerar att skada andra medpatienter.
Tvånget har synliggjorts
Att kopior av besluten går till Länsstyrelserna har synliggjort vad som
är tvång. Samtidigt kunde de som gjorde inspektioner ute i verksamheterna
se att det ibland fanns osäkerhet bland personalen om vad
som skulle räknas som tvång. Det kunde hända att personalen inte såg
att de åtgärder som användes skulle kunna uppfattas som tvingande
skyddsåtgärder.
I den nya lagen finns inget krav på att utse en förmyndare, något som
finns i den lag som reglerar användandet av tvångsmedel i vården och
omsorgen av personer med utvecklingsstörning. När det nya kapitlet,
4A, bereddes fanns en önskan att få ett enklare regelverk kring förmyndarskapet.
I en aktuell undersökning som gjorts för Hälsdepartementet,
som avsåg inläggning och kvarhållande på institution, fanns det i några
fall en tydlig intressekonflikt mellan familjen och patienten som påverkar
möjligheten till överklagande.
Ett exempel, där man kan se att patientens lagliga rättigheter försvagats,
är patienten som trots att hon är medveten om sin sviktande hälsa
vill stanna hemma men anhöriga tycker att det är en alltför stor börda
och patienten flyttas till institution. En svag patient har svårt att klaga
och anhöriga för heller inte dennes talan då de uppnått vad de ville.
Begreppet samtycke diskuteras
Kapitel 4A gäller personer som saknar ”samtyckekompetens” och
som vägrar vård. Sedan införandet har det inom det juridiska området
varit en diskussion om användningen av begreppet samtycke, vilket ses
som ett svårt begrepp.
Det förs en diskussion om terminologin bör ändras till ”beslutskompetens”
eller ”bestämningskompetens”. Den främsta orsaken är att
samtycke till stor del uppmärksammar den positiva rätten att säga ja
till vård, det vill säga att acceptera ett erbjudande. Den ursprungliga
patienträttighetslagen har patientens samtycke som en allmän regel för
den rättsliga grunden för att ge hälso-och sjukvård. Denna bestämmelse
bygger samtidigt på antagandet att patienten också kan vägra erbjudandet
om medicinsk hjälp. Den jurist som var med på mötet menade att
patientens möjlighet att säga nej inte kommer fram så tydligt som det
ser ut idag.
vad kan sverige lära? tvingande skyddsåtgärder i norge, england och holland 33