Vad kan Sverige lära?
Ladda ned som pdf - Svenskt Demenscentrum
Ladda ned som pdf - Svenskt Demenscentrum
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
vad <strong>kan</strong> sverige <strong>lära</strong><br />
ofta fungerar dåligt för de två senare grupperna och ett nytt lagförslag<br />
arbetades fram. I förslaget är målgruppen personer med diagnostiserad<br />
skada eller sjukdom som påverkar hjärnan och som uppvisar beteendeproblematik<br />
eller som inte samtycker till vård. Här <strong>kan</strong> personer med<br />
demenssjukdom ingå.<br />
Kanske är det så att en (eventuell) framtida lag i <strong>Sverige</strong> i första hand<br />
bör fokusera på en persons rättskapacitet (beslutsförmåga) och inte på<br />
om han eller hon har en demenssjukdom. Följdfrågan blir vem eller<br />
vilka som ska bedöma beslutsförmågan och ta eventuella beslut om<br />
tvingande skyddsåtgärder?<br />
Hur ska beslutsförmågan bestämmas<br />
I Norge tas både besluten om en persons rättskapacitet och om tvingande<br />
skyddsåtgärder av läkare eller sjuksköterska med motiveringen att<br />
lagen är kopplad till behovet av vård. I England ska beslut om beslutsförmåga<br />
och åtgärder tas av den eller de personer som arbetar närmast<br />
personen oavsett profession inom vården och omsorgen. Här poängteras<br />
dock att besluten alltid ska vara för personens bästa. I Holland tänker<br />
man sig att en läkare ska ansvara för besluten, men i samråd med<br />
ett vårdteam och en anhörig.<br />
I <strong>Sverige</strong> har diskussionen handlat mindre om bedömning av rättskapacitet<br />
och mer om vem som tar besluten. Mest har det dock handlat<br />
om möjligheten till överklagan av beslut. I de senaste lagförslagen från<br />
2006 och 2012 föreslås att besluten tas i kommunens socialnämnd (jmf<br />
lagarna LVU och LVM). Det motiveras med att det ska finnas en rättslig<br />
möjlighet att överklaga beslutet. En ytterligare anledning till att kommunen<br />
skulle ta besluten var att den till stor del både finansierar och<br />
ansvarar för vården och omsorgen av personer med demens.<br />
I lagförslaget från 2006 fanns dock idén att beslut om medicinsk<br />
behandling med tvång, likt Norge och Holland, skulle tas av patientansvarig<br />
läkare. Frågan blir då vad som ska räknas som medicinska åtgärder<br />
och vad som är omsorgsinsatser? I lagförslaget från 2006 räknades<br />
följande som omsorgsåtgärder: flytt till boende, låsa dörren, hålla kvar,<br />
återföra någon, använda sänggrind, bälte, brickbord, larm samt fullfölja<br />
nödvändig omvårdnad av olika slag. I förslaget från 2012 är flytt till<br />
boende borttaget.<br />
Även om de undersökta ländernas lagar skiljer sig när det gäller vem<br />
som tar beslut om tvingande skyddsåtgärder, är de lika när det gäller<br />
kravet på att avgöra en persons rättsförmåga. De föreslår en undersökning<br />
där det för den som ska undersöka rättsförmågan handlar om att<br />
utreda om det finns en sjukdom eller hjärnskada som påverkar personens<br />
kognitiva funktioner. Därefter undersöks om:<br />
60<br />
vad <strong>kan</strong> sverige <strong>lära</strong>? tvingande skyddsåtgärder i norge, england och holland
Change language