Vad kan Sverige lära?

appendix
med denna centrala omfördelning är att förhindra att försäkringsbolagen
söker selektera sina kunder till sådana med låga förväntade sjukvårdskostnader.
Formellt är försäkringsbolagen enligt lag förbjudna att
riskdiskriminera mellan olika individer vid tecknade av den obligatoriska
sjukvårdsförsäkringen. För tilläggsförsäkringar finns dock inga
sådana hinder.
Primärvårdens och primärvårdsläkarens roll
Holland har ett utbyggt familjeläkarsystem med listtvång och en kraftig
gatekeeper-funktion inklusive remisstvång för besök hos specialist eller
(icke akut) sjukhusvård. Ungefär 30 procent är ensampraktiserande allmänläkare.
Varje allmänläkare har cirka 2000 patienter listade.
Holländska allmänläkare har låg remissfrekvens – det vill säga gör
mycket själva – och har låg andel receptutskrivning. Allmänläkaren
betalas med en kombination av kapitering och fee-for-service och har en
viktigt koordinerande roll inom sjukvårdssystemet.
Individerna kan fritt välja allmänläkare men det finns geografiska
begränsningar i form krav på att en allmänläkare skall kunna nå sin
patient inom 20 minuter. När en individ registrerar sig hos en allmänläkare
skickar denne en redovisning till patientens försäkringsbolag och
erhåller varje kvartal en fast ersättning plus ersättning för vissa utförda
undersökningar.
Social omvårdnad
I hela landet finns 32 omsorgskontor som tar emot anmälningar om behov
av hjälp från äldre, och även från yngre personer med handikapp,
mentala störningar m.m. Dessa kontor tar också beslut om hemsjukvård
och vård i särskilt boende. Kontoren drivs av AWBZ och till kontoren
hör en separat avdelning som utför vårdbedömningar av enskilda
vårdsökande.
Vårdbedömningar sker efter ett system som gäller för hela landet.
Kommunen fattar via WmO beslut om stöd och hjälp i hemmet som
inte gäller personlig omvårdnad eller sjukvård, det vill säga städhjälp,
hjälp med inköp, bostadsanpassningar, rullstol etc. Ofta samarbetar
allmänläkaren, omsorgskontoren och kommunen kring bedömningar
och beslut om vård och omsorg.
Omsorgskontoren har kontrakt med olika företag, både vinstdrivande
och icke-vinstdrivande, som utför hemhjälp och hemsjukvård.
Det finns ett frivilligt licenssystem (kvalitetssystem) för vårdgivare men
ofta krävs en sådan licens för att kontoren skall skriva kontrakt med
vårdgivaren.
För vård på institution (särskilt boende) betalar individen för mat
och husrum, vilket kan vara betydande belopp. Man kan också hos
72
vad kan sverige lära? tvingande skyddsåtgärder i norge, england och holland