Bokhistoriske foredrag. Festskrift til Jan Erik Røed

Bibliografin utarbetades och ingår nu in den nationalbibliografiska databasen Fennica.
Parallelt med det bibliografiska arbetet bedrev man också bokhistorisk forskning vars resultat
har samlats i ett eget band. 14 Dessutom ville man utarbeta en s.k. typografisk atlas som skulle
omfatta alla de typografiska element som tryckerierna i Finland före 1827 hade använt. 15 En
dylik ’atlas’ ansågs vara nödvändig i synnerhet för identifiering av defekta publikationer.
Verket utkom år 2000 i två stora band. 16
Ett delmål med projektet var att berika bibliotekets egen sakkunskap i den finska bokens
historia för att bättre kunna betjäna forskare. Detta mål nåddes tyvärr endast delvis. För att
klara av projektet inom den utsatta tiden var man tvungen att anställa forskare utifrån. När
projektet sedan var färdigt lämnade forskarna biblioteket. Men eftersom de hela tiden hade
samarbetat med bibliotekets ordinarie personal hade kunskapen också på det hållet ökat.
Dessutom rör sig dessa forskare fortfarande i biblioteket och står vid behov till tjänst med sin
expertis. Dessutom har de fortsatt sitt forskningsarbete, vilket redan som sådant länder
biblioteket till godo. Projektet skapade nära kontakter även med ett par
universitetsinstitutioner.
Så länge jag var i tjänst ville jag alltid ha åtminstone ett större forskningsprojekt på gång. På
det här sättet ville jag skapa nära kontakter mellan biblioteket och forskarsamhället. Ett av
målen var att åstadkomma hjälpredor som gjorde det möjligt för forskare att lättare utnyttja
bibliotekets samlingar. Men en viktig baktanke var att skaffa biblioteket anseende som en
forskningsinstitution. Erfarenheten har ju visat att det inom universitetmiljön är lättare att
argumentera om man representerar en institution som inte är helt främmande för forskning
heller och som inte enbart fungerar som en serviceorganisation eller, i värsta fall, endast som
ett bokmagasin. Därför är jag nöjd med att ha kunnat initiera och genomföra flera stora
forskningsprojekt. Det har lönat sig att satsa på dem. God renommé skadar aldrig.
Estland
Estland kan tas som ett exempel på ett land vars egen litteratur också har bevarats endast
bristfälligt. Landet har haft många härskare och krigen har gått hårt fram på dess territorium,
oftare än i de flesta andra länderna. Allra senast har sovjetregimen systematiskt förstört
landets tidigare litteratur. Därför befinner sig litteratursamlingarna utspridda på många olika
håll, delvis även utanför landets gränser. Mot slutet av sovjettiden började en retrospektiv
nationalbibliografi utarbetas. Eftersom kommuniststyret redan i viss mån hade luckrats upp
kunde forskarna även arbeta i utländska bibliotek. Viktiga tidiga publikationer finns bl.a. på
Det Kongelige Bibliotek, Lunds universitetsbibliotek, Kungliga biblioteket, Helsingfors
universitetsbibliotek och vissa andra finska bibliotek. De omsorgsfullt redigerade tryckta
bibliografierna utkom under åren 1993-2003 i 8 band. 17
Också i andra sammanhang bedriver man flitigt bokhistorisk forskning i Estland. För att göra
de viktigaste resultaten tillgängliga även för nordiska läsare publicerade jag tillsammans med
14 Vanhimman suomalaisen kirjallisuuden käsikirja. [Handbok om den äldsta litteraturen i Finland]. Red. Tuija
Laine. Helsinki 1997. (Suomalaisen kirjallisuuden seuran toimituksia 686.)
15 Som förebild hade man bl.a. Isak Collijns verk Svensk typografisk atlas. 1400- och 1500-talen. Uppsala 1952.
16 Anna Perälä, Suomen typografinen atlas. Finsk typografisk atlas. Typographischer Atlas Finnlands 1642-
1827. Bd. 1-2. Helsinki 2000. (Helsingfors universitetsbiblioteks skrifter 64-65.)
17 Eesti retrospektiivne rahvusbibliograafia. Estnische retrospektive Nationalbibliographie. Estonian
Retrospective National Bibliography. Red. E. Annus. Bd. 1- 5. Tallinn 1993-2003.
Bokhistoriske foredrag s. 9