Bokhistoriske foredrag. Festskrift til Jan Erik Røed

Bokhistorisk forskning och dagens behov
Esko Häkli
Akademisk forskning i bokens historia
Efter andra världskriget har bokens historia börjat intressera forskare även utanför
bibliotekskretsar och under de senaste tiderna har akademiska doktorsavhandlingar i ämnet
blivit allt vanligare. Trots sin ökande popularitet har bokhistorien emellertid haft svårigheter
att hos oss etablera sig som ett eget akademiskt ämne. Den har närmast betraktats som ett
slags specialtema inom några historiska discipliner. I Norden finns bokhistoria som ett eget
ämne endast vid Lunds universitet, där professuren för bok- och bibliotekshistoria är förlagd
till institutionen för kulturvetenskaper. Bilden av den forskning som under de senaste två–tre
decennierna bedrivits i Norden är därför brokig, såsom framgår ur de fylliga
forskningsöversikter som den - än så länge - seglivade nordiska bok- och bibliotekshistoriska
tidskriften NTBB i sitt nyaste nummer har publicerat. 1
I andra delar av världen ser läget annorlunda ut. Enligt Ian Willison, en känd engelsk
bokhistoriker och f.d. bibliotekarie, har bokhistoria sedan 1950-talet hållit på att
professionaliseras. Måste detta tolkas så att den forskning som tidigare bedrivits på bibliotek
inte ha varit professionell? Vändpunkten enligt Willison var Lucien Febvres och Henri-Jean
Martins bok L’Apparition du Livre från år 1958 (på engelska: The Coming of the Book,
London 1984)
I Europa, i synnerhet i Tyskland, har bokhistoria gamla anor. För närvarande torde Institut für
Buchwissenschaft vid universitetet i Mainz vara den ledande institutionen på området, även
om Universität Erlangen-Nürnberg också är viktigt. I Holland arbetar Leidens universitet och
det Koninklijke Bibliotheek nära samman. Inom ramen för s.k. ’Centers for the History of the
Book’ har flera anglosaxiska universitet bokhistoria i sitt undervisnings- och
forskningsprogram. 2
Föreningen Society for the History of Authorship, Reading and Publishing (SHARP) är det
viktigaste internationella forumet på området. I år höll föreningen sitt årsmöte i Holland och
mötets hemsida ger en bra överblick över forskningens vidd både när det gäller
forskningsproblematiken och medlemmarnas geografiska spridning. 3
Men vad förstår man i dessa sammanhang med begreppet ’bokhistoria’? Forskning som
bibliotekskretsarna traditionellt har bedrivit har koncentrerat sig först och främst på boken
som fysiskt objekt, dess produktion och historia, böckernas ägande, boksamlingar och
bibliotek. Det är intressant att se att den internationella bibliografin Book History Online ännu
följer denna gamla gränsdragning. 4
Professuren i Lund baserar sig på en testamentarisk donation från år 1987. När professuren
grundades och tillsattes fick frågan om bokvetenskapens innehåll stor uppmärksamhet. I det
sammanhanget påpekade den stridbare men kunnige bibliografen Rolf E. Du Rietz bl.a.:
1
Nordisk tidskrift för bok- och bibliotekshistoria 86 (2002) Nr. 2 (tryckt 2006). Ett specialnummer: Recent
Research in Nordic Book History.
2
Ian R. Willison, Intellectual History and the History of the Book. – Intellectual News, Autumn 1996, s. 7-9.
3
http://www.kb.nl/hkc/congressen/sharp2006/index-en.html
4 http://www0.kb.nl/bho/
Bokhistoriske foredrag s. 6