040824_miljouppdraget-rapport

På grund av ovan angivna svårigheter med inrättande av ett fullständigt produktregister för kosmetiska och
hygieniska produkter, föreslog utredarna istället initialt ett begränsat register baserat på en obligatorisk
anmälningsplikt för samtliga produkter. Anmälningsplikten föreslogs omfatta följande:
• Produktens namn, produkttyp och användningsområde
• Tillverkarens och importörens namn och adress
• Innehåll av hälsofarligt ämne samt uppgift om ev. varningsmärkning
Utredarna bedömde dock att fördelarna med ett fullständigt produktregister ur kontrollfunktionssynpunkt
var stora och att målet därför på sikt borde vara att ett fullständigt register inrättas. Vidare menade man att
det var viktigt att registret successivt utvecklades och anpassades till de speciella behov som finns för
kosmetiska och hygieniska produkter och att betydligt mer kunskap måste vinnas innan ett beslut fattades
om inrättande av ett fullständigt register.
Utredarna underströk att det var av yttersta vikt att det föreslagna registret var lokaliserat till tillsynsmyndigheten
och vidare konstaterades, att för ett fungerande register skulle kunna planeras och byggas upp,
krävdes att det fanns kvalificerad personal inom detta område. De kosmetiska och hygieniska produkterna
föreslogs bli utbrutna från det dåvarande produktregistret vid Produktkontrollnämnden och överförda till
Socialstyrelsens läkemedelsavdelning. Finansiering av verksamheten med kosmetiska och hygieniska produkter
föreslogs ske med hjälp av avgifter för produktanmälan till registret.
Utredningsförslaget remissbehandlades under 1984. Flera remissyttranden påpekade att förslaget på väsentliga
punkter avvek från EG-regler. Remissinstanserna var övervägande positiva till förslaget om att inrätta
ett begränsat produktregister av typen varuregister. Representanter för branschen avstyrkte bestämt ett utökat
register innehållande uppgifter om beståndsdelar, medan exempelvis Giftinformationscentralen och
Svensk Förening för Toxikologi förordade ett fullständigt produktregister.
När utredningen överlämnades till regeringen föreslog Socialstyrelsen ”att primärt ett begränsat produktregister
enligt tidigare förslag bör inrättas” och vidare: ”Något register med fullständig beståndsdelsdeklaration
föreslås inte, då det enligt Socialstyrelsens mening för närvarande är oklart huruvida det föreligger ett
behov av ett sådant register och om det är administrativt möjligt att hålla ett sådant register aktuellt. Huruvida
ett fullständigt register ska byggas upp bör enligt Socialstyrelsens mening baseras på erfarenheter av
tillsynen över produktgrupperna samt arbetet med det begränsade produktregistret. Socialstyrelsen bör
därför ges i uppdrag att utvärdera huruvuda ett fullständigt produktregister skall inrättas för kosmetiska och
hygieniska produkter."
8.2.4 Inrättande av ett enkelt produktregister
I och med utfärdandet av en ny lag (SFS 1985:426) om kemiska produkter och inrättandet av Kemikalieinspektionen
1986 ändrades förutsättningarna för nya bestämmelser om kosmetiska och hygieniska produkter.
Regeringen lämnade nya direktiv som innebar att Socialstyrelsen skulle beakta den nya lagen och eftersträva
en nära harmonisering med EG-bestämmelser.
Ett nytt förslag till märkningsbestämmelser för kosmetiska och hygieniska produkter togs fram samtidigt
som frågan om produktregister aktualiserades på nytt, eftersom detta enligt Socialstyrelsens mening ”hör
intimt samman med och utgör en förutsättning för utformningen och omfattningen av märkningsbestämmelserna”.
Socialstyrelsen betonade också att svensk informationspolicy kring kemiska produkter gick
mycket längre än vad som gällde inom EU.
Med stöd av 9 § lagen om kemiska produkter beslutade regeringen 1988 att ett särskilt register för kosmetiska
och hygieniska produkter skulle upprättas vid Socialstyrelsen och att verksamheten skulle finansieras
genom avgifter från företagen. Under våren 1989 utarbetade Socialstyrelsen föreskrifter om märkning och
anmälan av kosmetiska och hygieniska produkter samt även en föreskrift om avgifter för verksamheten. I
konsekvensbedömningen till föreskrifterna togs en rad nyttoskäl för ett register upp bl.a.:
121