040824_miljouppdraget-rapport

5.5.3 Antaganden och bakgrundsdata vid användning av EUSES
5.5.3.1 Valt scenario
Utsläpp har olika effektpotential i olika recipienter. Målsättningen har varit att beskriva en recipient där
eventuella effekter blir så stora som möjligt och dessutom gärna en recipient med stor nationell betydelse.
De förutsättningar man då söker är en relativt stor utsläppskälla och en relativt begränsad recipient.
Storstockholm valdes därför som utsläppskälla och Mälarens utlopp genom Stockholm/ Stockholms skärgård
som recipient. Modellen förenklades genom att räkna alla Storstockholms reningsverk som ett reningsverk
(Himmerfjärdsverket är dock undantaget eftersom vattnet från detta reningsverk går ut i Mälaren
nära sjöns utlopp vid Södertälje och detta vatten blandas inte med skärgårdsvattnet nära Stockholm). Förenkling
bör anses rimlig eftersom allt renat vattnet från Stockholms reningsverk blandas i Höggarnsfjärden
öster om Lidingö.
Endast en mindre del av avloppsslammet sprids ut på mark p.g.a. innehållet av tungmetaller. LRF gick
1999 ut med rekommendationen att avloppsslam inte ska används för gödsling på åker. Om tungmetallerna
kan elimineras i framtiden är det dock önskvärt att avloppsslammet kommer till användning som jordförbättringsmedel
och näringskälla. Det är en avlägsen situation i dagsläget, men det är ändå skälet till att det
kan vara av intresse att se vilka risknivåerna blir vid tillförsel av avloppsslammet till mark.
5.5.3.2 Ingångsvärden och antaganden i beräkningsmodellen
5.5.3.3 Olika miljö- och recipientparametrar etc.
Vid beräkningen görs antagandet att det vatten som kommer från Mälaren inte innehåller några signifikanta
mängder av de substanser som ska undersökas. Befolkningen i Mälarens tillrinningsområde, exklusive
Storstockholm, är visserligen av samma storleksordning som den i Storstockholm, men ämnenas uppehållstid
i Mälaren innebär antagligen att halterna minskar drastiskt, utom med vissa undantag. Det mesta av
lättnedbrytbara substanser bör ha eliminerats. Bioackumulerande svårnedbrytbara substanser har, förutom
de delar som fastnat i avloppsslammet, säkerligen till stor del sedimenterat tillsammans med dels det biologiska
material i vilket de har tagits upp, dels på ytan av de partiklar där de kan ha adsorberats. Detta antagande
håller dock inte för vissa ämnen. Det gäller vattenlösliga, svårnedbrytbara ämnen med låg adsorptionsförmåga,
vilka kan följa med vattenmassorna och bidra till den koncentration som kommer att gå ut i
skärgården från Stockholm.
Utgångspunkten har varit en genomsnittlig omgivningstemperatur på 10 o C. För övriga omgivningsfaktorer
används de defaultvärden som ligger i EUSES.
Vidare utgicks från ett avloppsvattenflöde per person på 400 L/dygn, vatten- och lufttemperatur i reningsverken
på 8 o C och att luftningen sker med genombubbling. I övrigt användes de defaultvärden som ges i
EUSES för avloppsbehandlingen.
I Mälarens tillrinningsområde och Stockholms skärgård med tillrinningsområden bor ca 2,5 miljoner invånare.
Ytan är ca 20 000 km 2 . Följande antaganden om regionens yta har gjorts: sjöar och vattendrag utgör
20 %, naturmark 70 %, jordbruksmark 15 % och stads- och industrimark 5 % av marken. Den genomsnittliga
årsnederbörden i regionen uppskattades till 500 mm. Eftersom påverkan av dessa faktorer är liten i
modellen har inga försök att verifiera dessa antaganden gjorts.
Vidare antas att inget av vattenflödet i regionen har kontinentalt ursprung, dvs. inget vatten rinner till Mälardalen
från andra delar av EU och den inblandning av vatten med EU-ursprung som sker i Stockholms
inre skärgård antas vara försumbar, samt att det genomsnittliga vattendjupet i recipienten är 15 m. Detta
djup är det största rekommenderade djupet i EUSES. Allt avloppsvatten antas passera reningsverk av modern
trestegstyp. Det finns visserligen en mindre andel avlopp som går via trekammarbrunnar i Storstockholm,
men de förutsätts sakna betydelse. En mindre mängd vatten passerar dessutom inte genom renings-
95