040824_miljouppdraget-rapport

för ett ämne parallellt med INCI-namnet, däremot kan det bli en större fråga från datakapacitets- och resurssynpunkt.
Möjligheten att använda den datoriserade INCI-förteckningen med 6 000 ingredienser torde rent datatekniskt
kunna innebära stora fördelar vid eventuell inmatning av ingrediensnamn i registret. En brist med
förteckningen är dock att den inte uppdaterats sedan den publicerades 1996. Det innebär att nya ingredienser
som börjat användas sedan dess saknas i förteckningen och antalet sådana ingredienser kan grovt uppskattas
till 1 000 stycken. Detta kommer att innebära problem vid registrering av ingrediensnamn i form av
ökad tidsåtgång och ytterligare merarbete.
8.4.3 Företagens möjlighet att anmäla produkters sammansättning
och försålda mängder
Produkternas innehåll av ingredienser måste finnas angiven på produkten. Det torde därför inte vara något
problem för de anmälande företagen att ha tillgång till denna information. Ingrediensernas namn ska dessutom
i märkningen redovisas med den så kallade INCI-nomenklaturen. Alltså borde det vara lätt för företagen
att anmäla ingredienserna till registret. Erfarenheten visar dock att många företag har svårt att förstå
INCI-namnen bl.a. beroende på bristande kunskaper. Det är därför vanligt med felskrivningar när INCInamn
redovisas till Läkemedelsverket i anslutning till utredningar om produkter. Felskrivningarna leder till
problem med att identifiera ämnena och att lägga in uppgifter i ett register.
Produkternas kvantitativa innehåll kommer att vara ett betydligt större problem för flertalet av de anmälande
företagen att ha kunskap om. I produkternas ingrediensförteckningar redovisas ingredienserna i fallande
viktsordning, men inte med angivande av mängder. Den kvantitativa sammansättningen måste däremot
finnas i produktinformationspaketet som enligt EU-krav ska finnas hos ett företag inom EU/EES.
Möjligheten för de svenska företag, som är anmälningspliktiga till registret, att rapportera kvantitativa data
om produkternas innehåll kan beskrivas med tre typfall, där det tredje fallet är det vanligaste:
1. Svenska företag som själva tillverkar de produkter som ska anmälas kommer att kunna lämna uppgifter.
De lämnar redan sådana uppgifter till myndigheter när det gäller andra kemiska produkter.
2. Svenska företag som importerar produkter från tredje land blir anmälningspliktiga till registret. Om de
blir så kallade PI-hållare borde de därmed ha tillgång till kvantitativa produktdata. Det kan dock befaras
att utländska företag av sekretesskäl kommer att vara mycket restriktiva med att lämna ut kvantitativa
uppgifter till den svenske importören.
3. Ett svenskt företag importerar en produkt som tillverkas inom EU. Tillverkaren är då PI-hållare. Detta
fall liknar fall 2: Tillverkaren kommer troligen inte att vilja lämna uppgift om kvantitativ sammansättning
till det svenska importföretaget.
Från och med september 2004 måste företagen för allmänheten tillhandahålla särskild information om
kosmetiska och hygieniska produkter utöver produktmärkningen, till exempel förekomst av hälsofarliga
ämnen i produkterna. För närvarande utarbetas närmare riktlinjer för denna konsumentinformation av
kommissionen i samarbete med branschen. Kvantitativa uppgifter kommer att finnas med i denna information.
Inom EU diskuteras f.n. en ny kemikaliestrategi, REACH, som bl.a. syftar till att öka kunskapen om kemikalieflödet
inom unionen och REACH kommer att innebära en ökad skyldighet för företagen att redovisa
uppgifter om kemikalier. I vilken utsträckning kosmetiska och hygieniska produkter blir berörda av
REACH kan inte bedömas eftersom strategin ännu inte är beslutad.
För att få en fullständig bild av flödet av kemiska ämnen i samhället från produktgruppen krävs även uppgift
om vilka mängder av produkterna som används.
Redan idag rapporterar företag årligen ekonomiska försäljningssiffror och försålda enheter till KTF. Denna
rapportering täcker ca 85 % av den svenska marknaden och utifrån KTF:s siffror går det att göra uppskatt-
127