040824_miljouppdraget-rapport

för utfasning senast år 2010 och för övriga organiska ämnen som är långlivade och bioackumulerande är
tidpunkten senast år 2015. Nyproducerade varor skall också så långt det vara möjligt vara fria från kvicksilver
senast år 2003 samt kadmium och bly senast år 2010. Redan befintliga varor, som innehåller ämnen
med ovanstående egenskaper eller kvicksilver, kadmium samt bly, skall hanteras på ett sådant sätt att ämnena
inte läcker ut i miljön.
Vidare gäller att det senast år 2010 skall finnas uppgifter om egenskaperna hos alla avsiktligt framställda
eller utvunna kemiska ämnen som hanteras på marknaden. Detta gäller både nya och existerande ämnen.
Senast år 2010 skall varor vara försedda med hälso- och miljöinformation om de farliga ämnen som ingår.
I proposition "De nya läkemedelsförmånerna" (prop. 2001/02:63) fastslog regeringen att det är väsentligt
att miljöhänsyn arbetas in som en naturlig del vid godkännande för försäljning, förskrivning, användning
och prissättning av läkemedel liksom vid hantering av överblivna läkemedel.
Sedan den 1 maj 1995 har krav på miljökonsekvensbeskrivning införts inom EU vid ansökningar om godkännande
för nya läkemedel. En sådan beskrivning skall redovisas vid ansökan om godkännande för såväl
human- som djurläkemedel (direktiv 2001/83/EC och 2001/82/EC). För humanläkemedel saknas idag gemensamma
riktlinjer inom EU för hur miljökonsekvensbeskrivningen skall bedömas. Beskrivningen omfattar
därtill endast enskilda nya läkemedel medan det saknas en värdering av de läkemedel som godkändes
före den 1 maj 1995 samt vilka miljörisker som den totala användningen av läkemedel kan medföra.
Vid seminariet Läkemedel – ett miljöproblem? Som arrangerades av Apoteket AB den 7 juni 2001 framkom
följande. Det är känt att läkemedelsrester förekommer i t.ex. vattenmiljön och att läkemedlens aktiva
substanser ofta är verksamma även efter det att de kommer ut i naturen. Kunskaperna kring läkemedels
ansamling i miljön är dock ofullständig. Dessutom saknas kunskap om vilka hälso- och miljörisker som
dessa läkemedelsrester kan medföra. Det gäller såväl effekter av läkemedel som deras nedbrytningsprodukter.
Produktområdet kosmetiska och hygieniska produkter ligger under en särskild lagstiftning i miljöbalken.
Svenska föreskrifter inom området utfärdas av Läkemedelsverket. De i Sverige implementerade EUreglerna
kräver bl.a. att företagen gör säkerhetsvärderingar av ingredienser och slutprodukter men idag
finns inga uttalade krav på att värderingarna skall omfatta miljöaspekter.
Det finns enstaka rapporter om att ingredienser som används i kosmetiska och hygieniska produkter har
påträffats i miljön. Det är dock inte känt hur vanligt detta är samt i vilken utsträckning det medför skadliga
effekter i miljön.
Läkemedelsverket får i samband med ansökan om godkännanden in uppgifter om innehåll och mängder av
alla ingående ämnen i varje enskilt läkemedel. Sammanställningar av totala mängder av olika ämnen som
årligen säljs via läkemedel saknas dock idag. För kosmetiska och hygieniska produkter finns ett register hos
Läkemedelsverket där det framgår vilka produkterna är men registret saknar uppgifter om mängd och innehåll
av kemiska ämnen. I redovisningen av regeringsuppdraget att utreda upplagring och flöden av farliga
kemikalier i samhället (NV rapport nr. 5036) framgår att det finns behov av att bättre kunna följa kemiska
ämnen i läkemedel samt kosmetiska och hygieniska produkter. Vidare föreslår utredningen att en rapportering
liknande den som sker till produktregistret för andra kemiska produkter vore önskvärd även för läkemedel
samt kosmetiska och hygieniska produkter.
Det är viktigt att öka kunskaperna för att kunna följa farliga ämnens förekomst i samhället och deras exponering
av miljön och människor. Regeringen anser därför att det finns behov av att se över hur information
om kvantitet och innehåll av kemiska ämnen i läkemedel samt kosmetiska och hygieniska produkter kan
förbättras och göras mer lättillgängliga.
På regeringens vägnar
Lars Engqvist Birgitta Bratthall
171