040824_miljouppdraget-rapport

Kortkedjiga ftalater används normalt främst som mjukgörare och lösningsmedel i färg och lim. Den totala
använda mängden av DBP i kemiska produkter i Sverige uppgick under år 2000 till ca 240 ton/år enligt
SPIN (Nordiska rådet, 2000). För DEP uppgick den totala använda mängden till ca 20 ton/år. Användningen
i läkemedel utgör därmed en mindre andel av den totala användningen i Sverige, ca 0,04 % och 1,2 %
för DBP respektive EBP.
Inom EU har man under 2003/2004 slutfört en riskbedömning av DBP med avseende både på risker för
människors hälsa samt miljön (Joint Research Centre, 2004). Slutsatsen från bedömningen var att det finns
ett behov av att reducera riskerna för miljön vid produktionsanläggningar som utnyttjar DBP, exempelvis
vid tillverkning av PVC och bindemedel. I övrigt var slutsatsen att det inte föreligger någon oacceptabel
risk för skada på miljön från användning av DBP. På grund av att användningen av ftalater i läkemedel är
mycket liten i förhållande till annan användning bör användning i läkemedel inte förändra de slutsatser som
drogs i EU:s miljöriskbedömning.
Klorfluorkarboner
Klorfluorkarboner används i läkemedel som drivgaser till inhalatorer. Nio olika läkemedelsprodukter innehåller
detta ämne som drivgas. De CFC som används är:
• Triklorfluormetan/monofluortriklormetan
• Diklordifluormetan
• Tetrafluordikloretan
Utsläpp av CFC bryter ner ozon i stratosfären och tunnar ut det skyddande ozonskiktet. Tillverkning och
yrkesmässig användning av CFC och andra ozonnedbrytande ämnen är numera förbjuden i Sverige (SFS
2002:187). Läkemedelsverket har i ett samrådsförfarande med Naturvårdsverket dock möjlighet att ge dispens
för tillverkning av läkemedel i aerosolförpackningar som innehåller CFC. Även för viss annan användning
finns möjlighet till undantag från förbudet.
Läkemedelsverket gör uppföljningar av användningen av CFC i läkemedel. För perioden juli 2002 till juni
2003 uppgick användningen av CFC som drivgas i läkemedel till ca 2,7 ton/år. Användningen har minskat
stadigt. Året innan var den dubbelt så stor, ca 5,7 ton, och år 1995 uppgick användningen till ca 12,7 ton.
De mängder av ozonnedbrytande ämnen som finns kvar i samhället idag är framförallt upplagrade i befintliga
produkter och utrustningar. Totala utsläpp av CFC i Sverige bedömdes av Naturvårdsverket (2003b)
till ca 360 ton för år 2002. Av dessa utgjordes den övervägande delen av utsläpp från isolerplaster av olika
slag (345 ton). Utsläpp av CFC från läkemedel utgör en mindre andel av de totala utsläppen i Sverige,
< 1 % för år 2002. Det som särskiljer utsläppen från läkemedel från andra utsläpp av CFC, är att de kommer
från nytillverkade produkter. Målsättningen inom svensk miljölagstiftning är att användning av CFC
helt skall upphöra.
Fenylkvicksilvernitrat
Fenylkvicksilvernitrat används som konserveringsmedel i två läkemedel. Mängden är mycket liten och
uppgår till drygt 10 g/år.
Kvicksilverföreningar är giftiga, miljöfarliga och kan bioackumuleras. Kvicksilver kan även biomagnifieras,
dvs. organismer högre upp i närningsväven får högre halter än deras bytesdjur.
Användningen av kvicksilver är reglerad inom flera områden i Sverige och målsättningen är att användningen
helt skall upphöra. Importen av kvicksilver till Sverige var < 3 ton år 2001. Föroreningar via långväga
lufttransporter är en viktig källa till förhöjda halter av kvicksilver i miljön. Utsläpp av kvicksilver till
luft i Sverige uppgår till ca 0,7 ton/år medan det totala nedfallet över Sverige bedöms till ca 4,2 ton/år
(Kemikalieinspektionen, 2004). Användningen av kvicksilver i läkemedel är försumbar i förhållande till
andra källor.
68