vgbildning frn pasagerarfartyg - KTH
vgbildning frn pasagerarfartyg - KTH
vgbildning frn pasagerarfartyg - KTH
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
I systematiska serier varieras en grundskrovform i modellskala systematiskt med avseende på<br />
diverse mått och längdförhållanden. Varefter modellerna testas i släprännor och resultatet<br />
tabelleras. Sedan kan dessa tabeller med gott resultat användas för att uppskatta<br />
restmotståndet hos fartyg som är tillräckligt lika den grundskrovform som användes.<br />
För att ta konceptet med systematiska serier ett steg längre har flera metoder utvecklats där<br />
resultatet från många systematiska serier har bakats ihop. Dessa metoder som kallas<br />
semiempiriska använder ett skiftande antal skrovparametrar som variabler i en<br />
kurvanpassning av vanligtvis restmotståndskoefficienten för de skrov som ingår i metoden.<br />
Om det skrov som undersöks är någorlunda likt några av de skrovmodeller, som använts för<br />
att bygga upp metoden, kan dessa metoder ge en god uppskattning av restmotståndet. Dessa<br />
metoder är främst avsedda att användas tidigt i projekteringsstadiet för att bestämma<br />
ungefärliga värden på ett fartygs effektbehov.<br />
2.4. Motståndets beroende av fartygslängden<br />
Ett fartygs effektkurva kan för att möjliggöra jämförelse ritas som släpmotstånd genom vikt<br />
mot volymsfartskoefficient, FnD. I Figur 2 ritas dessa kurvor för fem modeller ur en<br />
systematisk serie av planande skrov. Kurvorna har ritats utifrån modellförsök där<br />
huvudsakligen modellernas längd-bredd förhållande har varierats. Figuren avser här främst<br />
belysa de stora skillnader i motstånd som kan råda mellan olika skrovformer i det fartområde<br />
där FnD är mellan ett och två. Det slankaste skrovet har vid FnD = 1.5 hälften så stort motstånd<br />
som det fylligaste. Vidare ses också att breda skrov har en markant planingströskel och att<br />
skillnaderna mellan skroven minskar vid högre hastigheter.<br />
Figur 2. Motstånd/vikt förhållande mot FnD För fyra modeller ur serie-62. (Figur efter Lewis 1988).<br />
Genom att studera Figur 2 lite närmare kan man bilda sig en uppfattning om hur stort<br />
inflytande längd/bredd -förhållandet har på fartygsmotståndet. Ur figuren ses att beroendet av<br />
denna parameter är stort. Visserligen är det minskande vid högre farter men stort för alla<br />
farter som är av intresse i den här studien. Symfoni och dom flesta andra passagerarfärjor har<br />
6