vgbildning frn pasagerarfartyg - KTH

More documents

Recommendations

Info

Tabell 6. Data till jämförelsen. 5.2. Jämförelse Symfoni och hennes likar ritas in som punkter i Figur 17. Det som plottas är motstånd genom vikt, mot Fn∆. Motståndet beräknas utifrån fartygens motoreffekt och maxfart och med en antagen total propulsionsverkningsgrad (växel, lager och propeller) om 0.5. Detta antagande kan stämma mer eller mindre bra för de olika fartygen, men denna aspekt får tas som en del av själva jämförelsen. I jämförelsen har används lätt deplacement. Figur 17. Motstånd/vikt förhållande mot volymsfartskoefficient För 15 passagerarfartyg. Ett ”Bra” fartyg i denna typ av jämförelse får då anses vara de som hamnat jämförelsevis långt ner eller långt till höger i diagrammet. Tydligt är att Symfoni inte klarar sig så bra i en sådan här jämförelse. Hon går ungefär lika snabbt som Saxaren men har nästan dubbelt så 24
högt motstånd. I ett försök att ringa in orsaken till detta undersöktes fartygen med avseende på ett antal geometriska parametrar. De tre sista kolumnerna i Tabell 6 är exempel på sådana parametrar. Dessa är förhållanden som i någon mening beskriver fartygens slankhet. Om man studerar dessa tal ser man snabbt att Symfoni är ett jämförelsevis kort och brett fartyg. Om det gick att se att de fartyg som i någon mening är exempelvis korta eller breda, eller möjligen tvärtom, placerade sig i plotten enligt något mönster som gick att genomskåda, hade man kanske haft en användbar ledtråd. Men det gjorde dom inte. Dessa punkter har mycket god spridning med avseende på just dessa parametrar. 5.3. Gallring och utvärdering Man ska förmodligen akta sig för att dra allt för långtgående slutsatser från ovanstående jämförelse. Men tydligt är att Symfoni inte hör till dom effektivaste av skärgårdsbåtar. Här följer ett försök att koka ner jämförelsen till något konkret värde eller tal som kan tas med och användas senare i rapporten. Ett problem med en jämförelse som denna är att varje fartyg bara representeras av en enda datapunkt. Det vill säga en viss fart, vid ett visst effektuttag, vid ett visst deplacement. Eller med andra ord. Det går inte att veta var Viktorias prick skulle ha tagit vägen, hade hon ett par hundra hästkrafter större motor, eller vore hon 20 ton lättare. Som tidigare nämnts gick det inte att se något mönster i fartygens placering med avseende på tillgängliga geometriska fartygsparametrar. Men det går ändå att skönja vissa grupperingar. Dels finns det tre fartyg som skiljer ut sig från resten såtillvida att de går vid en avsevärt högre hastighet. Sedan finns det bland de resten sex fartyg som är en bra bit längre än de övriga. Sorteras dessa bort kvarstår endast Symfoni, Vipan, Laponia samt de tre vindbåtarna. Vinbåtarnas värden slås samtidigt ihop till ett fartyg som härefter kallas Vindan. Således återstår endast fyra fartyg. Kvarstår gör dock fortfarande problemet med att dessa fartyg representeras av punkter vid olika deplacement och vid olika hastigheter. Ett sätt att gå vidare vore kanske att använda de modellförsöksdata för Symfoni som togs fram i samband med projekteringen, och med hjälp av dessa uppskatta hennes effektuttag vid samma förhållanden som de övriga fartygen. Istället görs tvärt om, det vill säga Symfonis modellförsöksdata används till att flytta runt de andra fartygen. 25
Page 3: Förord Rapporten utgör mitt exame
Page 6 and 7: Nomenklatur. AT Akterspegelarea. [m
Page 8 and 9: 1. Inledning Klart Skepps skärgår
Page 10 and 11: 2. Fartygs motstånd Ett fartygs to
Page 12 and 13: I systematiska serier varieras en g
Page 14 and 15: 2.5. Uppskalning av modellförsök
Page 16 and 17: transversella vågfronterna som fö
Page 18 and 19: Vågmotståndet är som störst nä
Page 20 and 21: Tabell 2. Resultat av provturer 199
Page 22 and 23: 3.2. Diskussion Att ett fartygs pre
Page 24 and 25: 4. Semiempiriska metoder Semiempiri
Page 26 and 27: skrov som inte användes för att s
Page 28 and 29: man istället påstår att: ”Fem
Page 32 and 33: Figur 18. Mindre jämförelse med
Page 34 and 35: 6. Tidigare utförda modellförsök
Page 36 and 37: Figur 21. Jämförelse av Vindans a
Page 38 and 39: Med detta sagt kan man ur figuren u
Page 40 and 41: Om en trimförändring från 0.7 ti
Page 42 and 43: 8.2. Bygge av modell Modellen byggd
Page 44 and 45: Figur 28. Närbild av modellens dra
Page 46 and 47: fartyget suger ner i vattenytan. Va
Page 48 and 49: För de valda tidsperioderna plotta
Page 50 and 51: Figur 36. Trimvinkelns förändring
Page 52 and 53: 8.7. Resultat mätning av släpmots
Page 54 and 55: farter är effektförbrukningen än
Page 56 and 57: Figur 45. Uppskattning av procentue
Page 58 and 59: 8.9. Slutsatser Modellförsök för
Page 60 and 61: Möjligheter till att åstadkomma f
Page 62: Pistani F. & Olivieri A. & Campana

vgbildning frn pasagerarfartyg - KTH

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?