vgbildning frn pasagerarfartyg - KTH

More documents

Recommendations

Info

transversella vågfronterna som följer fartyget. De divergerande vågorna bildar en vinkel som beror på tryckstörningens hastighet och våglängden hos de vågor som genererats. Figur 7. Vågsystem bestående av flera våglängder. Fartyg generera vågor av alla möjliga våglängder som därmed även har olika utbredningshastighet. De olika systemen av parallella vågfronter kommer därför att kunna interferera och resultatet kan likna det i Figur 7 som är summan av tre olika våglängder. Vågfronterna bryts då upp i ett antal kortare vågkammar som rör sig bort från skrovet enligt något visst mönster. Figur 8 visar schematiskt de divergerande och de transversella vågorna som bildas vid skrovets för respektive akter. Figur 8. Schematisk bild av ett vågsystem när ett fartygsskrov gör fart genom vattnet. (ur Lewis 1988) 10
Detta mönster förändras när fartygets ändrar fart. Vid högre fart skapas vågor med högre utbredningshastighet och längre våglängd. Vid vissa farter kan det förliga vågsystemet interferera med det akterliga så att fartygets totala vågmotstånd ökar eller minskar. Detta resulterar i ett antal lokala max- och minimipunkter i kurvan över skrovets vågmotståndskoefficient. Figur 9. Vågmotståndskoeffcient för ett fatygsskrov. (ur Lewis 1988) I Figur 9 ses hur värdet för den totala vågmotståndskoefficienten kan variera både uppåt och nedåt, för att någonstans vid ett Froudes tal omkring 0.5 nå sitt maximum. För Symfoni motsvaras den farten av omkring 15-16 knop. En eventuell skrovförlängning skulle syfta till att flytta den maxpunktens läge till en högre hastighet vid vilken fartyget sällan eller aldrig framförs. En förlängning om 3.5 meter kan förskjuta maxpunkten ungefär en knop. 2.7. Begränsat vattendjup Vid begränsat vattendjup påverkas vågbildningen från ett fartyg. Därför definieras det även ett Froudes tal med avseende på vattendjupet. Motståndet och framför allt vågmotståndet är starkt djupberoende. Detta på grund av att de långa vågkomponenterna i det transversella vågsystemet når botten och deras utbredningshastighet tvingas att öka. När så sker koncentreras vågenergin i ett färre antal vågor nära fartyget. Froudes tal med avseende på vattendjup definieras enligt: F nh U = ( 6) g ⋅ h 11
Page 3: Förord Rapporten utgör mitt exame
Page 6 and 7: Nomenklatur. AT Akterspegelarea. [m
Page 8 and 9: 1. Inledning Klart Skepps skärgår
Page 10 and 11: 2. Fartygs motstånd Ett fartygs to
Page 12 and 13: I systematiska serier varieras en g
Page 14 and 15: 2.5. Uppskalning av modellförsök
Page 18 and 19: Vågmotståndet är som störst nä
Page 20 and 21: Tabell 2. Resultat av provturer 199
Page 22 and 23: 3.2. Diskussion Att ett fartygs pre
Page 24 and 25: 4. Semiempiriska metoder Semiempiri
Page 26 and 27: skrov som inte användes för att s
Page 28 and 29: man istället påstår att: ”Fem
Page 30 and 31: Tabell 6. Data till jämförelsen.
Page 32 and 33: Figur 18. Mindre jämförelse med
Page 34 and 35: 6. Tidigare utförda modellförsök
Page 36 and 37: Figur 21. Jämförelse av Vindans a
Page 38 and 39: Med detta sagt kan man ur figuren u
Page 40 and 41: Om en trimförändring från 0.7 ti
Page 42 and 43: 8.2. Bygge av modell Modellen byggd
Page 44 and 45: Figur 28. Närbild av modellens dra
Page 46 and 47: fartyget suger ner i vattenytan. Va
Page 48 and 49: För de valda tidsperioderna plotta
Page 50 and 51: Figur 36. Trimvinkelns förändring
Page 52 and 53: 8.7. Resultat mätning av släpmots
Page 54 and 55: farter är effektförbrukningen än
Page 56 and 57: Figur 45. Uppskattning av procentue
Page 58 and 59: 8.9. Slutsatser Modellförsök för
Page 60 and 61: Möjligheter till att åstadkomma f
Page 62: Pistani F. & Olivieri A. & Campana

vgbildning frn pasagerarfartyg - KTH

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?