vgbildning frn pasagerarfartyg - KTH

3.2. Diskussion
Att ett fartygs prestanda försämras med tiden är i sig helt naturligt. Skrovet är utsatt för
beväxning och korrosion som inte helt kan återställas vid dockning. Propellrar slits och det
gör även motorer. Detta har hursomhelst resulterat i en viss prestandaförsämring.
Figur 15. Symfonis installerade respektive ”utnyttjad” motoreffekt.
Stapeln i Figur 15 visar Symfonis totala installerade motoreffekt om 1282 kW.
Leveransprovturens mätningar gav att endast 1123 kW av dessa kunde eller behövde utnyttjas
för att nå den uppmätta maximala hastigheten om 20.8 knop. Vidare uppmättes vid provturen
2006 fartygets maximala fart till 18.8 knop, en fart som det 1991 krävdes omkring 920 kW av
fartygets motoreffekt för att nå. Området markerat med ”X” i figuren har således aldrig
kunnat utnyttjas, åtminstone inte så länge fartyget varit olastat. Fartygets minskade
fartresurser motsvaras av det inte obetydliga området markerat med ”?”. Detta område beror
alltså antingen på att en mindre del av motoreffekten kan nyttjas, och/eller att effektbehovet
nu är större än tidigare.
De skillnader som kan påvisas mellan de båda provturerna och tänkbara orsaker till dessa kan
sammanfattas i följande punkter.
- Fartyget gör idag lägre fart för ett givet motorvarvtal.
o Fartygsskrovets yta är inte lika jämn som vid den tidigare mätningen, vilket
gör att det är tyngre att driva fartyget.
o Fartygets propellrar är slitna och arbetar inte längre lika effektivt, ett visst
propellervarvtal ger inte lika stor framåtdrivande kraft som tidigare.
- Fartygets motorer varvar idag inte lika högt.
o Fartygets propellrar är slitna så att det är tyngre än tidigare att rotera dessa.
o Motorernas begränsningskurva ser inte ut som i databladet. Detta kan i så fall
vara en förändring sedan 1991, men behöver inte vara det.
I det exakta orsakssambandet kan dock bara spekuleras. En upprepning av
axeleffektsmätningen, likt den som utfördes under leveransprovturen, skulle eventuellt kunna
utesluta något alternativ. Det är dock inte säkert att en sådan mätning skulle ge så mycket
nyttig information. Det är förmodligen rimligt att anta att både skrovet, propellrarna och
motorerna kan vara i behov av översyn. Vidare kan man konstatera att helt oavsett om
motorerna är i skick eller inte så har fartygets propulsionsverkningsgrad minskat betydligt. I
Figur 13 tidigare sågs hur farten beror av motorvarvtalet, ur detta kan man sluta sig till att
omkring halva och kanske mer av prestandaförsämringen inte bero på förändringar av
motorerna. Det vore därför kanske bäst att börja i motsatt ände med propellrarna. Skrovet
behöver förmodligen rengöras så ofta det är möjligt.
16