vgbildning frn pasagerarfartyg - KTH

För de valda tidsperioderna plottades motstånd och omtrimning. Dessa signaler var mycket
brusiga, men genom att ta medelvärdet under en relativt lång tid filtrerades bruset bort. I Figur
33 syns signalen från lastcellen under en vald tidsperiod. Utritat i figuren är också
medelvärdet för tidsperioden samt 10 sekunders glidande medelvärde.
Figur 33. Exempel på signal från lastcellen under en tidsperion.
Figur 34. Fourier-analys av mätsignalens frekvensinnehåll.
Genom att rita upp mätsignalens frekvensspektrum som i Figur 34 får man en uppfattning av
vad bruset består av. Mätsignalen består av ett stationärt värde, det vill säga släpmotståndet
vid noll Hz. På detta överlagras bruset som består av mätuppställningens, eller bommens,
lägsta egenfrekvens vid knappt två Hz och vid ungefär 27 Hz syns motorvarvtalet tydligt.
Därutöver syns svagt brus med diverse olika frekvenser som eventuellt kan vara orsakade av
mötande vågor.
Om resultatet från mätningen såg någorlunda stationärt ut godkänndes mätpunkten och den
plottas mot korresponderande fart till en motståndskurva som den i Figur 35. Farten har
skalats om till fullskala för att undvika sammanblandning eller missförstånd. De två
mätserierna i dubbellöpet behandlas till att börja med separat. Motståndskurvorna fick alla
typiskt en mjuk och fin form ungefär som för exemplet i figuren. I de fall någon enstaka punkt
helt uppenbart inte radade upp sig med dom övriga ströks denna. För att erhålla en jämn och
42