vgbildning frn pasagerarfartyg - KTH

skrov som inte användes för att skapa metoden. Om en metod visar sig ge goda predikteringar
för en viss typ av fartyg så kan den användas av fartygskonstruktörer för att uppskatta sådana
fartygs effektbehov. Metoderna ger just en uppskattning så den kloke fartygskonstruktören
provar förmodligen ett antal metoder för att bilda sig en uppfattning om hur det kan förhålla
sig. Däremot är det förmodligen dumt att försöka använda metoderna för att försöka optimera
fartygsskrov med avseende på enskilda parametrar. En av anledningarna härtill blir extra
påtaglig om man skruvar på en viss parameter, och sedan jämför resultatet från två olika
metoder där den ena metoden inte använder just denna parameter.
Två olika metoder kan inte förväntas svara på samma sätt för samma påverkan. Om en viss
parameter inte finns med i en metod kommer dess eventuella inflytande över restmotståndet
övertas av de kvarvarande parametrarna som i större eller mindre omfattning är kopplade till
den utelämnade parametern. Detta kan exemplifieras genom att testa två metoder parallellt
och enbart variera en parameter. För ändamålet valdes de metoder som konstruerats av Fung
(1991) och av Compton (1985). Dessa två metoder använder inte korskopplingstermer vilket
skulle ha komplicerat jämförelsen. Båda författarna har identifierat skrovparametern DL som
en av de mest betydelsefulla vid uppskattning av restmotståndet. DL är för övrigt den enda
parametern som de båda metoderna har gemensamt. Jämförelsen nedan avser ett fartyg med
ett visst deplacement och vattenlinjelängd samt samma fartyg med åtta procent högre
deplacement.
Figur 16. Två semiempiriska metoder påverkas olika av en deplacementsökning.
I Figur 16 ses den del av CR som i de två metoderna förknippats med skrovparametern DL,
samt hur stor påverkan en åttaprocentig deplacementsökning har på
restmotståndskoefficienten. I Comptons metod svarar DL för en avsevärt större del av
restmotståndet som dessutom påverkas betydligt mer av en deplacementsökning. Skillnaderna
beror på olika val av skrovparametrar till kurvanpassningen. Comptons har använt färre
parametrar varför betydelsen av de som används blir större. Detta betyder inte nödvändigtvis
att de båda metoderna skulle förutsäga avsevärt olika motstånd för ett visst skrov, bara att de
använt olika skrovparametrar vid kurvanpassningen av restmotståndet.
20