vgbildning frn pasagerarfartyg - KTH
vgbildning frn pasagerarfartyg - KTH
vgbildning frn pasagerarfartyg - KTH
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
skrov som inte användes för att skapa metoden. Om en metod visar sig ge goda predikteringar<br />
för en viss typ av fartyg så kan den användas av fartygskonstruktörer för att uppskatta sådana<br />
fartygs effektbehov. Metoderna ger just en uppskattning så den kloke fartygskonstruktören<br />
provar förmodligen ett antal metoder för att bilda sig en uppfattning om hur det kan förhålla<br />
sig. Däremot är det förmodligen dumt att försöka använda metoderna för att försöka optimera<br />
fartygsskrov med avseende på enskilda parametrar. En av anledningarna härtill blir extra<br />
påtaglig om man skruvar på en viss parameter, och sedan jämför resultatet från två olika<br />
metoder där den ena metoden inte använder just denna parameter.<br />
Två olika metoder kan inte förväntas svara på samma sätt för samma påverkan. Om en viss<br />
parameter inte finns med i en metod kommer dess eventuella inflytande över restmotståndet<br />
övertas av de kvarvarande parametrarna som i större eller mindre omfattning är kopplade till<br />
den utelämnade parametern. Detta kan exemplifieras genom att testa två metoder parallellt<br />
och enbart variera en parameter. För ändamålet valdes de metoder som konstruerats av Fung<br />
(1991) och av Compton (1985). Dessa två metoder använder inte korskopplingstermer vilket<br />
skulle ha komplicerat jämförelsen. Båda författarna har identifierat skrovparametern DL som<br />
en av de mest betydelsefulla vid uppskattning av restmotståndet. DL är för övrigt den enda<br />
parametern som de båda metoderna har gemensamt. Jämförelsen nedan avser ett fartyg med<br />
ett visst deplacement och vattenlinjelängd samt samma fartyg med åtta procent högre<br />
deplacement.<br />
Figur 16. Två semiempiriska metoder påverkas olika av en deplacementsökning.<br />
I Figur 16 ses den del av CR som i de två metoderna förknippats med skrovparametern DL,<br />
samt hur stor påverkan en åttaprocentig deplacementsökning har på<br />
restmotståndskoefficienten. I Comptons metod svarar DL för en avsevärt större del av<br />
restmotståndet som dessutom påverkas betydligt mer av en deplacementsökning. Skillnaderna<br />
beror på olika val av skrovparametrar till kurvanpassningen. Comptons har använt färre<br />
parametrar varför betydelsen av de som används blir större. Detta betyder inte nödvändigtvis<br />
att de båda metoderna skulle förutsäga avsevärt olika motstånd för ett visst skrov, bara att de<br />
använt olika skrovparametrar vid kurvanpassningen av restmotståndet.<br />
20