Cittaslow i Falköping (Karins examensarbete) - Falköpings kommun

114
Analys
Idetta kapitel ska jag diskutera intervjumaterialet, ansökningsprocessen och
Falköpings förhållningssätt till Cittaslow. Jag utgår från de två perspektiv som
redovisats i uppsatsens andra del, i kapitlet ”Stadsutvecklingsmetod eller platsmarknadsföring”.
Men jag börjar med en kort redogörelse för de intervjuades inställning till Cittaslow.
Det visade sig nämligen under intervjuerna att de fem intervjupersonerna hade
lite olika inställning till Cittaslow beroende på hur de varit involverade i arbetet,
vilket kan vara intressant att poängtera inför diskussionen som följer. På det stora
hela var alla fem positivt inställda till själva filosofin, men Lejmark, Balutia och
Holmlind som kommit in i ett senare skede i arbetet var mer kritiska i sitt förhållningssätt.
Svensson som varit initiativtagare till projektet är en eldsjäl, en Italien-fantast som
tror på satsningen till fullo. Även Lindén, som ju blev projektanställd för att jobba
med Cittaslow, har en mer självklar ingång till Falköpings Cittaslow-satsning och
menar att det är just att vara medlem i ett internationellt nätverk som är viktigt. Han
har dessutom startat ett eget företag som sysslar med olika Slow-arrangemang,
varför det är naturligt att han står bakom idéerna. Balutia och Lejmark som båda
varit delaktiga i framtagandet av ansökan, menar att det är viktigt att de frågor som
kommunen och de olika förvaltningarna jobbar med idag, får lika stor vikt som de
frågor som tas upp i Cittaslows kriterier. De menar också att det viktigaste är att
implementera Cittaslow hos Falköpings invånare. Holmlind som kom in i projektet
först efter att ansökan tagits fram, är noga med att påtala att Cittaslow endast är en
liten del i Falköpings utvecklingsarbete. Hon är inte insatt i vad Cittaslow innebär
men tycker att den grundläggande filosofin verkar bra. Såväl Balutia som Lejmark
och Holmlind beskriver att de var skeptiska i början men blev mer positiva när de
fick grundligare kunskap. Man kan alltså säga att intervjupersonerna är mer posi-