Cittaslow i Falköping (Karins examensarbete) - Falköpings kommun
Cittaslow i Falköping (Karins examensarbete) - Falköpings kommun
Cittaslow i Falköping (Karins examensarbete) - Falköpings kommun
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
snabba samhället, har just hastighet inte varit särskilt framträdande i intervjuerna<br />
och i det praktiska arbetet med <strong>Cittaslow</strong>. Det kanske inte heller är någon risk<br />
att <strong>Cittaslow</strong> blir något bevarande och bakåtsträvande och något som stänger ute<br />
de som inte passar in, som jag tänkte kunde vara risken i början. Istället för att<br />
isolera sig och enbart göra motstånd mot allt nytt och det snabba livet, kan jag på<br />
ett sätt tycka att <strong>Cittaslow</strong> är en organisation som erkänner globaliseringen men<br />
är emot monopolism och likriktning, och för dynamik och diversitet. Det är en<br />
bra utgångspunkt så länge man lyckas hålla det där. Men jag tror fortfarande att<br />
organisationen, så som den är uppbyggd med kriterier och certifikat, ger signaler<br />
mer mot marknadsföring.<br />
<strong>Cittaslow</strong> i den svenska planeringsprocessen<br />
I <strong>Falköping</strong> blev kriterierna och <strong>Cittaslow</strong> en del i <strong>kommun</strong>ens strategiska verksamhetsplan.<br />
Man kan fråga sig om <strong>Cittaslow</strong> istället på ett tydligare sätt skulle<br />
kunna användas i den svenska planeringsprocessen i detaljplanering och översiktlig<br />
planering. Om man tittar på <strong>Cittaslow</strong>s kriterier (sid. 19) så har många av<br />
dessa en direkt koppling till fysisk planering, inte bara de som går under kategorin<br />
Stadsplanering utan även de under t.ex. Infrastruktur och Miljö. Enligt svensk<br />
lagstiftning genom PBL (Plan- och bygglagen) och MB (Miljöbalken) ska man<br />
i planeringsarbetet ta hänsyn till en mängd faktorer gällande miljö men också<br />
sociala och demokratiska aspekter. För många av <strong>Cittaslow</strong>s kriterier har vi alltså<br />
redan policies och riktlinjer, t.ex. naturvårdsprogram, kulturmiljöprogram, tillgänglighetspolicies<br />
m.fl. som <strong>kommun</strong>en är skyldiga att ta hänsyn i sin planering.<br />
Skulle då <strong>Cittaslow</strong> kunna tillföra något ytterligare till planeringsprocessen? Som<br />
några av intervjupersonerna nämnde så får inte <strong>Cittaslow</strong> bli ännu en checklista<br />
att ta hänsyn till i <strong>kommun</strong>ens arbete. Detsamma gäller i själva planeringsarbetet.<br />
På ett sätt verkar det logiskt att <strong>Cittaslow</strong> skulle kunna fungera som en övergripande<br />
vision som hör hemma i översiktsplanearbetet i och med att kriterierna<br />
är så pass omfattande, men samtidigt är det just det konkreta i kriterierna och<br />
handlingskraften som enligt Knox (2005) är <strong>Cittaslow</strong>s styrka. Att istället, eller<br />
också, försöka införa <strong>Cittaslow</strong> i detaljplanearbetet, som ju är direkt verkande,<br />
skulle förmodligen innebära att kriterierna blir just en checklista med punkter att<br />
bocka av under framtagandet av en detaljplan. För att det ska fungera krävs nog<br />
dessutom en ombearbetning av kriterierna och framtagande av en svensk eller<br />
nordisk modell så att denna checklista blir väl anpassad för våra förhållanden.<br />
Som tidigare nämnts ansåg intervjupersonerna att kriterierna inte var särskilt väl<br />
anpassade till svenska förhållanden, t.ex. när det gäller vårt kallare klimat och<br />
med vårt annorlunda förhållande till naturen. Allemansrätten nämns av naturliga<br />
skäl inte i något av kriterierna.<br />
133<br />
Slutdiskusion Avslutande<br />
<strong>kommun</strong>tarer
Change language