Cittaslow i Falköping (Karins examensarbete) - Falköpings kommun

More documents

Recommendations

Info

Land, stad eller mittemellan Stadsutvecklingsmetod eller platsmarknadsföring 46 typer av människor. (I detta sammanhang definieras hemmet som ”first place” och arbetsplatsen som ”second place”.) Knox menar att resonemanget ovan binder samman stadsbyggnad med ”structuration theory” som är en väl använd samhällsvetenskaplig analysmetod, där man tittar på hur sociala händelser struktureras i tid och rum. Enligt teorin skapas mänskliga landskap av aktörer med särskild kunskap, t.ex. arkitekter och planerare, som i sin tur handlar i en särskild social struktur i form av djupt rotade sociala mönster som styr det dagliga livet t.ex. samhällets eller familjens nätverk. Medlaren i relationen mellan aktörerna och strukturen är institutionella organisationer som planregelverk etc. Knox avslutar artikeln med att påstå att lyckade platser och lyckad stadsbyggnad därför måste ses som något som inte bara skapas av nyckelaktörer som arkitekter och planerare, utan också av sociala normer, olika former av social organisation samt institutioners, professionella organisationers och formaliserade rörelsers regelverk och koder. diskussion Är det alltid fel att bygga nytt? Grundläggande i Knoxs resonemang är att många av den moderna tidens sätt att bygga städer skapar identitetslösa städer och platser, och att det är de snabba förändringarna som skapar denna brist på identitet. När vi idag gör totala ombyggnationer och ändrar stora områden från grunden, sker detta ofta väldigt fort. Platser blir mer likriktade och saknar identitet, eftersom identiteten tar lång tid att bygga upp och är beroende av så många olika faktorer. Platserna saknar också det sociala liv som enligt Knox har stor del i skapandet av ”sense of place”. Man skulle kunna se det som att det i fall av kraftig förändring, blir själva förändringen som blir platsens identitet istället för den identitet man försöker bygga in med hjälp av t.ex. monument och historiska flirtar. Men innebär det att den identitet som skapas över tid aldrig kan infinna sig i en ny stadsdel? Precis som Knox, tror jag att det är viktigt att komma ihåg att det tar tid att bygga upp en identitet, särskilt när det gäller den sociala platskonstruktionen som ju innebär en process. Men just därför bör vi inte döma ut en plats för fort. Identiteten kan kanske mogna fram, även när någonting skapas ifrån grunden. Det behöver inte vara fel att bygga nya områden och försöka bygga in identitet, men att däremot tro att det endast är den fysiska formen som skapar identitet är naivt. Alla områden är en gång nybyggda och kändes säkert ganska anonyma när de byggdes.
Kan de ekonomiska intressena ta överhanden? Knox menar att Cittaslow handlar om att skapa gemenskap och sociala aktiviteter och på det sättet skapa ett gott liv baserat på stadens egen identitet. Han anser vidare att Cittaslow inte är ekonomiskt orienterad på samma sätt som t.ex. New Urbanism. Men man kan ändå säga att det delvis var ekonomiska intressen som låg bakom Cittaslows bildande. Inte ekonomiskt i den meningen att organisationen ska gå med vinst, men att medlemsstäderna ville skapa en positiv ekonomisk utveckling. Medan Slow Food var ett direkt resultat av anti-globalisering, så var Cittaslow en rörelse som ville utnyttja denna filosofi för att skapa hållbara småstäder såväl ekonomiskt som socialt och ekologiskt. Enligt organisationen handlar det dock inte om marknadsföring eller att skapa något spektakulärt, utan att bygga på det som finns för att skapa ett gott liv. Men var går gränsen? När tar det ekonomiska överhanden? Underifrånperspektiv eller ovanifrånperspektiv För att nå målen för Cittaslow hänger det, enligt Knox, i ett första steg på ett starkt ställningstagande för själva principerna och filosofin. Att på längre sikt nå framgång, menar han sedan beror på om man lyckas implementera filosofin i kommunen och utveckla en politisk dynamik där alla stödjer idéerna, såväl politiker, som affärsmän och stadens invånare. Med det resonemanget kan man fråga sig om Cittaslow verkligen är ett initiativ från gräsrötterna, som Knox samtidigt hävdar att det är. Kräver inte det att idéerna från början kommer från invånarna och inte som i ett andra steg implementeras i kommunen? Idéerna till Cittaslow kom från borgmästarna i några små städer, och har på det viset ett uppifrånperspektiv gentemot invånarna. Men sett ur ett större perspektiv är de små fattiga städernas borgmästare, gräsrötter i förhållande till de ekonomiskt starka aktörerna på den globala marknaden. Cittaslow bygger till stor del på invånarnas engagemang vilket kan ses som ett underifrånperspektiv. Svårigheten tror jag kan bli att nå ut till de verkliga gräsrötterna och låta filosofin spira nerifrån, och identiteten byggas på lång sikt genom en långsam process. Ett märke i kulturarvsindustrin Knox nämner också risken med att Cittaslow skulle kunna bli ett märke i ”the heritage industry”, kulturarvsindustrin som skapar en viss typ av städer som ser likartade ut. Detta var något som jag såg som en fara när jag först läste om Cittaslow. Jag tror därför att det är mycket viktigt att gå försiktigt tillväga och hela tiden fråga sig vilka krafter och intressen som ligger bakom de olika projekt man genomför. I det här sammanhanget är det intressant att fråga sig om det är lämpligt att ha kriterier som gäller för städer belägna på helt skilda ställen i världen, med olika förutsättningar. Det ger en bild av att Cittaslow innebär ett färdigt koncept, 47 Land, stad eller mittemellan Stadsutvecklingsmetod eller platsmarknadsföring
Page 1 and 2: Cittaslow i Falköping Av: Karin vo
Page 3 and 4: Förord Det här är ett examensarb
Page 5 and 6: Innehållsförteckning LäSAnviSnin
Page 7 and 8: Underifrånperspektiv 119 Kriterier
Page 9 and 10: Del 1 Inledande läsning - inlednin
Page 11 and 12: Jag har länge varit fascinerad öv
Page 13 and 14: någon från näringslivet eller va
Page 15 and 16: Cittaslows uppkomst och filosofi Ci
Page 17 and 18: creasingly global and interconnecte
Page 19 and 20: KriTerier Miljö 1 Kvalitetskontrol
Page 21 and 22: Del 2 Idéhistorisk och teoretisk b
Page 23 and 24: Landsbygden Edens lustgård I Bibel
Page 25 and 26: Storstaden, det nya Eden Fogelströ
Page 27 and 28: dana föremål väcker nostalgi fö
Page 29 and 30: Lite roligt är att även Rådberg
Page 31 and 32: filosofi, skulle kunna placeras mit
Page 33 and 34: på en negativ syn på framtiden. D
Page 35 and 36: Alternativ stadsutvecklingsmetod I
Page 37 and 38: etniska grupper möts och knyter st
Page 39 and 40: en mindre enhet. Det innebär allts
Page 41 and 42: Stadsutvecklingsmetod som främjar
Page 43 and 44: parker och köpcentrum, blir dessa
Page 45: len, som kan ses som levande mausol
Page 49 and 50: Platsmarknadsföring Cittaslow uppk
Page 51 and 52: Cittaslow istället för det som ä
Page 53 and 54: På besök Första gången jag bes
Page 55 and 56: Efter att ha ätit lunch på en av
Page 57 and 58: Falköping Falköping är alltså S
Page 59 and 60: sig utanför och innefattar delar a
Page 61 and 62: markerna skedde fram till början a
Page 63 and 64: Cittaslow i Falköping - ansökning
Page 65 and 66: (självbild och attityd), tog fram
Page 67 and 68: Cittaslow - en del av varumärket A
Page 69 and 70: handlas i dagsläget av Cittaslow-o
Page 71 and 72: Målet för Cittaslow är att öka
Page 73 and 74: för att delta och mötte flera eng
Page 75 and 76: Presentation av intervjupersonerna
Page 77 and 78: hem på lunchen… istället för a
Page 79 and 80: som krävs. Det innebär att Falkö
Page 81 and 82: han kommer att generera en viss ök
Page 83 and 84: det. Sen om det inte exakt finns me
Page 85 and 86: Lindén berättar att han i och med
Page 87 and 88: ”Man ska inte göra sig märkvär
Page 89 and 90: står för, tror Lindén, men han t
Page 91 and 92: med turister och till specialbutike
Page 93 and 94: lite utopisk. Han tror inte att pre
Page 95 and 96: intervju med Sonja Lejmark Sonja Le
Page 97 and 98:
”Jag tror inte att det ska heta C
Page 99 and 100:
gott liv redan och behöver inte n
Page 101 and 102:
intervju med gunilla balutia Gunill
Page 103 and 104:
att kommunen har en stor utmaning f
Page 105 and 106:
flytta för jobb utan kunna pendla,
Page 107 and 108:
När jag frågar vad Balutia har f
Page 109 and 110:
Hon menar därför att det är vikt
Page 111 and 112:
Hon säger att ambitionen är att m
Page 113 and 114:
Leader är en förkortning på fran
Page 115 and 116:
tiva till Cittaslow, ju mer insatta
Page 117 and 118:
marknadsföringssynpunkt på längr
Page 119 and 120:
Knox menar att det är viktigt att
Page 121 and 122:
Det finns alltså ett aktivt engage
Page 123 and 124:
utnyttja de råvaror och den natur
Page 125 and 126:
enheter som identiteten byggs upp.
Page 127 and 128:
att Cittaslow innebär att man bygg
Page 129 and 130:
Slutdiskussion och slutsatser Är d
Page 131 and 132:
föra Cittaslow utåt för att lock
Page 133 and 134:
snabba samhället, har just hastigh
Page 135 and 136:
Utopi eller verklighet I kapitlet
Page 137 and 138:
jag skulle utgå ifrån i analysen.
Page 139 and 140:
Knox, Paul L. & Mayer, Heike. (2006
Page 141 and 142:
Jankavs, Peter. Arkeolog. Falbygden
Page 143 and 144:
Vad tror du medlemskapet kommer att
Page 145 and 146:
11. Redevelopment of deteriorating
show all

Cittaslow i Falköping (Karins examensarbete) - Falköpings kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?