Cittaslow i Falköping (Karins examensarbete) - Falköpings kommun
Cittaslow i Falköping (Karins examensarbete) - Falköpings kommun
Cittaslow i Falköping (Karins examensarbete) - Falköpings kommun
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
tiva till <strong>Cittaslow</strong>, ju mer insatta de är i frågan, vilket faller sig ganska naturligt.<br />
I intervjuerna var det några ämnen som kom att bli extra framstående: vikten av<br />
underifrånperspektiv och svårighet att få med sig <strong>Falköping</strong>s invånare, kriteriernas<br />
relevans, att skapa en gemensam värdegrund för <strong>kommun</strong>en och svårigheten<br />
att implementera <strong>Cittaslow</strong> i verksamheten.<br />
Processen<br />
Som framkommit i intervjuerna infördes <strong>Cittaslow</strong> i <strong>Falköping</strong> som en del i <strong>kommun</strong>ens<br />
arbete med att ta fram Varumärket <strong>Falköping</strong>. Arbetet med varumärket<br />
ledde fram till <strong>kommun</strong>ens värdegrund dvs. de fyra kärnvärdena samt en övergripande<br />
vision, <strong>Falköping</strong> – det goda livet. Kommunen anser att värderingarna<br />
och filosofin inom <strong>Cittaslow</strong> stämmer överens med <strong>Falköping</strong>s kärnvärden och<br />
används därför för att stärka identiteten och varumärket samt för att ge <strong>Falköping</strong><br />
en global profil. Hur stämmer detta överens med Mayers och Knoxs analys av<br />
<strong>Cittaslow</strong> som en alternativ stadsutvecklingsmetod, och som främjande av social<br />
platskonstruktion?<br />
Varumärkesbyggande baseras på traditionell marknadsföring och Svensson berättar<br />
att han i början av arbetet med varumärket, läste på en hel del om hur en <strong>kommun</strong><br />
kan skapa sig ett varumärke med en tydlig identitet. Enligt Knox är <strong>Cittaslow</strong><br />
något helt annat än vanlig marknadsföring. Istället menar Knox att <strong>Cittaslow</strong> är<br />
något som, till skillnad från t.ex. New Urbanism (där man försöker bygga in identitetsskapande<br />
element som marknadsförs), grundar sig på lokalt engagemang för<br />
bl.a. kultur och matproduktion som i sin tur främjar den lokala ekonomin. Med<br />
tanke på hur <strong>kommun</strong>en bygger sitt varumärke kan man säga att man i <strong>Falköping</strong><br />
har använt sig av konceptet <strong>Cittaslow</strong> ur marknadsföringssyfte, och skulle enligt<br />
Knoxs resonemang misslyckas i sitt försök att skapa en identitet, trots att det är<br />
det som är målet. Men under intervjuerna framkom tydligt att <strong>kommun</strong>en inte vill<br />
se det som enbart marknadsföring. Svensson uttrycker det som att <strong>Cittaslow</strong> är<br />
bättre än traditionell marknadsföring, där man enbart vill locka Stockholmare att<br />
flytta till sin <strong>kommun</strong> med flashiga broschyrer. Istället vill de i <strong>Falköping</strong> genom<br />
<strong>Cittaslow</strong>, som han säger:<br />
”...fokusera på att göra livet så bra som möjligt för de som bor i en<br />
liten <strong>kommun</strong>”<br />
Svensson menar att idén till <strong>Cittaslow</strong> kom i samband med varumärkesbyggandet,<br />
men att medlemskapet ska användas som ett sätt att implementera varumärket och<br />
115<br />
På besök <strong>Falköping</strong> <strong>Cittaslow</strong> i <strong>Falköping</strong><br />
- ansökningsprocess<br />
intervjuer Analys