28.08.2013 Views

Cittaslow i Falköping (Karins examensarbete) - Falköpings kommun

Cittaslow i Falköping (Karins examensarbete) - Falköpings kommun

Cittaslow i Falköping (Karins examensarbete) - Falköpings kommun

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

föra <strong>Cittaslow</strong> utåt för att locka folk och inte informera stadens invånare tillräckligt<br />

gör att invånarna känner sig överkörda, när de till slut nås av informationen.<br />

Jag tror att man i <strong>Falköping</strong> har höga ambitioner och vill skapa festivaler, möten<br />

för människor, arbeta med invånarna och skapa engagemang, men att konceptet<br />

<strong>Cittaslow</strong> när det använts i marknadsföringssyfte utan invånarnas acceptans, har<br />

fått svårighet att bidra till detta. Jag tror alltså att <strong>kommun</strong>ens ambition är att använda<br />

<strong>Cittaslow</strong> som en stadsutvecklingsmetod som skapar ett identitetsstarkt <strong>Falköping</strong>,<br />

men att man istället till viss del använt det som platsmarknadsföring.<br />

identitet<br />

Knox tror på <strong>Cittaslow</strong> som en stadsutvecklingsmetod som skapar platsidentitet.<br />

Med identitet menar han då den känsla som uppkommer mellan människa och<br />

plats som är beroende av en mängd komponenter. Jag tror att det är två olika typer<br />

av identitet som förmedlas i de två förhållningssätten till <strong>Cittaslow</strong>. Stadsutvecklingsmetoden<br />

talar till den identitet som varje invånare känner för sin stad, (Knoxs<br />

definition) medan platsmarknadsföring vill visa upp en identitet, som jag egentligen<br />

tycker ska kallas en bild utåt. Möjligtvis kan de två tolkningarna av <strong>Cittaslow</strong><br />

hjälpa varandra på traven och stärka varandra, om det görs på rätt sätt och i rätt<br />

takt. De måste vänta in varandra. Det blir svårt när man som i <strong>Falköping</strong>s fall gick<br />

ut med en bild som ännu inte invånarna ställt sig bakom. Jag tycker att Knoxs definition<br />

är bra, och är tveksam till att <strong>Cittaslow</strong> genom marknadsföring kan bidra till<br />

detta, och jag tror att det är svårt att komma ifrån att det blir marknadsföring med<br />

tanke på det sätt som organisationen är uppbyggd.<br />

Om <strong>Cittaslow</strong> ska skapa platsidentitet, tror jag att det i stor utsträckning beror på<br />

hur processen ser ut när man genomför <strong>Cittaslow</strong>. För <strong>Cittaslow</strong> i sig ger inte identitet,<br />

inte heller uppfyllandet av kriterierna. Att t.ex. som i <strong>Falköping</strong>, som någon<br />

av intervjupersonerna berättar, göra ett stort megalitcentrum skapar inte heller i sig<br />

identitet. Men det kan ge ekonomi och en positiv utveckling och kanske engagera<br />

folk, vilket kan bidra till en stärkt identitet. Det gäller att skilja de två sakerna åt.<br />

Visserligen kan marknadsföring leda till en positiv ekonomisk utveckling i <strong>kommun</strong>en<br />

vilket påverkar invånarna positivt i och med att <strong>kommun</strong>en får en större<br />

budget att röra sig med. Men det är inte detsamma som att stärka identiteten, även<br />

om det kan påverka.<br />

Det är ofta i den lilla skalan folk lär känna sin stad t.ex. genom möten och olika<br />

aktiviteter eller genom en promenad i omgivningarna. Den fysiska miljön bidrar<br />

också på sitt sätt till identiteten eftersom det handlar om just samverkan mellan<br />

131<br />

Slutdiskusion Avslutande<br />

<strong>kommun</strong>tarer

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!