Cittaslow i Falköping (Karins examensarbete) - Falköpings kommun

More documents

Recommendations

Info

Land, stad eller mittemellan Stadsutvecklingsmetod eller platsmarknadsföring 42 Snabb förändring skapar identitetslösa platser Platser står alltså under en ständig förändring. Vi människor förändrar platsen vi lever på så att den ska passa våra behov och uttrycka de värderingar vi står för, men på samma gång anpassar vi oss till och förändras av den fysiska miljön och de värderingar människor omkring oss har. Det är det här som kallas för den sociospatiala dialektiken. (Knox 2005) Men Knox menar att vi de sista årtiondena har konfronterats med förändring på ett helt annat sätt än tidigare. Det innebär alltså att den socio-spatiala dialektiken till viss del satts ur spel. Knox skriver om hur globaliseringen och det nya ”snabba samhället” har påverkat platsers identitet eller ”sense of place”. Globalisering både när det gäller ekonomi och kultur har skapat ett nätverks-samhälle där flöde av kapital, idéer och människor dominerar. (Knox 2005) Knox skriver: ”Globalization has generated a ’fast world’ – a world of restless landscapes in which the more places change the more they seem to look alike, the less they are able to retain a distinctive sense of place, and the less they are able to sustain public social life.” (Knox 2005 sid. 3) Flödet av människor och de kraftiga förändringar platser genomgår gör att identiteten aldrig hinner byggas upp. Den samverkan mellan människa och plats som den socio-spatiala dialektiken innebär, får inget utrymme i den snabba världen. Knox menar vidare att det snabba samhället är en produkt av den ökande kapitalismen på global nivå. I det globala ekonomiska systemet kostar tid pengar och det resulterar i att livstakten accelererar (Knox 2005). Knox beskriver det som att den snabba världen består av människor och platser (konsumenter och producenter) involverade i internationella nätverk av industri, konsumtion, <strong>kommun</strong>ikation, nyheter och underhållning som binder samman 800 miljoner människor. Motsatsen, den långsamma världen, menar han i det här fallet är de mindre utvecklade länder (85 % av jordens befolkning) som står mer eller mindre utanför dessa nätverk. Det som främst satte igång utvecklingen mot en snabbare värld var enligt Knox de radikala förändringar som de ekonomiska systemen genomgick i mitten av 70talet. Ett nytt internationellt finanssystem byggdes upp, bland annat till följd av den ökande handeln med olja och de resurser oljeländerna innehade (Knox 2005). I de postindustriella samhällen som följde, uppstod nya sociala formationer som också innebar en ny internationell materiell kultur som byggde på konsumtion av globala märken och produkter (Knox 2005). Denna internationella cirkulation av kapital, har lett till att livet går snabbare, vilket i sin tur, enligt Knox, har påverkat och minskat det dagliga sociala livet som är väsentligt för platsskapande. Nya stadsformer uppkom på grund av den nya ekonomiska situationen och den nya sociala strukturen. Men i dessa nya rum och platser finns, enligt Knox, ingen äkthet. Trots att människor p.g.a. den ökade internationaliseringen söker äkthet och identitet i det lokala genom att designa unika och spektakulära miljöer som marknadsplatser,
parker och köpcentrum, blir dessa konstruerade platser med sitt tydliga formspråk och uppfunna traditioner och kommersiella ”kulturarv” istället mer lika varandra än vad de blir unika (Knox 2005) Knox menar alltså att ju mer man tävlar om att göra spektakulära platser, desto mer likspårigt blir det vilket leder till ett ännu större behov av att uppleva fantastiska platser. Globaliseringen gör det också viktigt att tänka på turister, affärer, media och konsumenter. Platsens själ eller ”sense of place” blir då värdefull i marknadsföringssyfte. För att hitta sanningen och det äkta, analyseras platser in i minsta detalj och därefter designas, paketeras och marknadsförs de. (Se avsnittet ”Platsmarknadsföring” sid. 49) För att kunna konkurrera på den globala marknaden har många städer och platser fått genomgå en total makeover: gågator och promenadstråk har skapats, havsnära områden utvecklats, historiska områden renoverats, man har dragit igång festivaler och karnevaler och sport- och mediaarrangemang. Städer och platser har egna hemsidor med information, kalendarium, kartor och möjlighet att besöka platsen virtuellt. (Knox 2005) Knox tar här också upp en viktig sak, nämligen att vem som gör de här analyserna och kulturella paketen och på vems villkor de görs, kan bli viktigt för det lokala livets kvalitet. Knox skriver att platsmarknadsföring till största delen handlar om modern stadsutveckling i kombination med den manipulation som görs av den visuella kulturen och återupplivandet av gamla lokalt rotade traditioner, för att öka platsens dragningskraft. Han kallar den här typen av platsskapande ”the heritage industry”, alltså en ”kulturarvsindustri”. Knox hänvisar till skriften Cities in a globalizing world från UNCHS (United Nations Centre for Human Settlements) där det bland annat står: “Local identity becomes an ornament, a public relation artifact designed to aid marketing.” Urbana landskap innehåller alltså, enligt Knox, plaster utan äkthet som ofta är mer influerade av bilder och symboler från film, reklam och populärkultur, än av kulturarv och lokala traditioner. Knox menar att den snabba världen, med sin internationella arkitektur och populärkultur, sina internationella klädkoder, butikskedjor, turister och affärsmän, mer och mer associeras med platslöshet, brist på lokal identitet och en minskad känsla av att vara kopplad till en viss plats. Det Knox vill visa på med sitt resonemang är att det alltid kommer motrörelser i samband med utvecklingen, och ju kraftigare förändringar sker i en viss riktning, desto större blir motreaktionerna. Trender och mottrender skapas parallellt. Knox skriver att ju större likhet det blir i människors konsumtionsmönster p.g.a. globaliseringen, desto större grund läggs för mot-kulturella rörelser. Han hänvisar här bland annat till Honorés (2007) bok om Slow-rörelsen, som nämnts tidigare. 43 Land, stad eller mittemellan Stadsutvecklingsmetod eller platsmarknadsföring
Page 1 and 2: Cittaslow i Falköping Av: Karin vo
Page 3 and 4: Förord Det här är ett examensarb
Page 5 and 6: Innehållsförteckning LäSAnviSnin
Page 7 and 8: Underifrånperspektiv 119 Kriterier
Page 9 and 10: Del 1 Inledande läsning - inlednin
Page 11 and 12: Jag har länge varit fascinerad öv
Page 13 and 14: någon från näringslivet eller va
Page 15 and 16: Cittaslows uppkomst och filosofi Ci
Page 17 and 18: creasingly global and interconnecte
Page 19 and 20: KriTerier Miljö 1 Kvalitetskontrol
Page 21 and 22: Del 2 Idéhistorisk och teoretisk b
Page 23 and 24: Landsbygden Edens lustgård I Bibel
Page 25 and 26: Storstaden, det nya Eden Fogelströ
Page 27 and 28: dana föremål väcker nostalgi fö
Page 29 and 30: Lite roligt är att även Rådberg
Page 31 and 32: filosofi, skulle kunna placeras mit
Page 33 and 34: på en negativ syn på framtiden. D
Page 35 and 36: Alternativ stadsutvecklingsmetod I
Page 37 and 38: etniska grupper möts och knyter st
Page 39 and 40: en mindre enhet. Det innebär allts
Page 41: Stadsutvecklingsmetod som främjar
Page 45 and 46: len, som kan ses som levande mausol
Page 47 and 48: Kan de ekonomiska intressena ta öv
Page 49 and 50: Platsmarknadsföring Cittaslow uppk
Page 51 and 52: Cittaslow istället för det som ä
Page 53 and 54: På besök Första gången jag bes
Page 55 and 56: Efter att ha ätit lunch på en av
Page 57 and 58: Falköping Falköping är alltså S
Page 59 and 60: sig utanför och innefattar delar a
Page 61 and 62: markerna skedde fram till början a
Page 63 and 64: Cittaslow i Falköping - ansökning
Page 65 and 66: (självbild och attityd), tog fram
Page 67 and 68: Cittaslow - en del av varumärket A
Page 69 and 70: handlas i dagsläget av Cittaslow-o
Page 71 and 72: Målet för Cittaslow är att öka
Page 73 and 74: för att delta och mötte flera eng
Page 75 and 76: Presentation av intervjupersonerna
Page 77 and 78: hem på lunchen… istället för a
Page 79 and 80: som krävs. Det innebär att Falkö
Page 81 and 82: han kommer att generera en viss ök
Page 83 and 84: det. Sen om det inte exakt finns me
Page 85 and 86: Lindén berättar att han i och med
Page 87 and 88: ”Man ska inte göra sig märkvär
Page 89 and 90: står för, tror Lindén, men han t
Page 91 and 92: med turister och till specialbutike
Page 93 and 94:
lite utopisk. Han tror inte att pre
Page 95 and 96:
intervju med Sonja Lejmark Sonja Le
Page 97 and 98:
”Jag tror inte att det ska heta C
Page 99 and 100:
gott liv redan och behöver inte n
Page 101 and 102:
intervju med gunilla balutia Gunill
Page 103 and 104:
att kommunen har en stor utmaning f
Page 105 and 106:
flytta för jobb utan kunna pendla,
Page 107 and 108:
När jag frågar vad Balutia har f
Page 109 and 110:
Hon menar därför att det är vikt
Page 111 and 112:
Hon säger att ambitionen är att m
Page 113 and 114:
Leader är en förkortning på fran
Page 115 and 116:
tiva till Cittaslow, ju mer insatta
Page 117 and 118:
marknadsföringssynpunkt på längr
Page 119 and 120:
Knox menar att det är viktigt att
Page 121 and 122:
Det finns alltså ett aktivt engage
Page 123 and 124:
utnyttja de råvaror och den natur
Page 125 and 126:
enheter som identiteten byggs upp.
Page 127 and 128:
att Cittaslow innebär att man bygg
Page 129 and 130:
Slutdiskussion och slutsatser Är d
Page 131 and 132:
föra Cittaslow utåt för att lock
Page 133 and 134:
snabba samhället, har just hastigh
Page 135 and 136:
Utopi eller verklighet I kapitlet
Page 137 and 138:
jag skulle utgå ifrån i analysen.
Page 139 and 140:
Knox, Paul L. & Mayer, Heike. (2006
Page 141 and 142:
Jankavs, Peter. Arkeolog. Falbygden
Page 143 and 144:
Vad tror du medlemskapet kommer att
Page 145 and 146:
11. Redevelopment of deteriorating
show all

Cittaslow i Falköping (Karins examensarbete) - Falköpings kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?