28.08.2013 Views

Cittaslow i Falköping (Karins examensarbete) - Falköpings kommun

Cittaslow i Falköping (Karins examensarbete) - Falköpings kommun

Cittaslow i Falköping (Karins examensarbete) - Falköpings kommun

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Land, stad eller<br />

mittemellan<br />

Stadsutvecklingsmetod<br />

eller platsmarknadsföring<br />

30<br />

- har mänskligt liv och mångfald<br />

- är arenan för människor i olika skeden av livet och med olika<br />

kulturella behov” (Berntsson 1995, sid. 16)<br />

En liten stad har enligt Boverket allt man kan önska sig och står dessutom för<br />

hållbar utveckling. Den måttfulla staden kanske ännu mer än trädgårdsstaden liknar<br />

<strong>Cittaslow</strong>, eftersom stadens identitet finns med som en väsentlig punkt, till<br />

skillnad från i Howards trädgårdsstad.<br />

Komplexa begrepp<br />

Att dela in saker i poler och motpoler är ett vanligt sätt att beskriva verkligheten på.<br />

Förutom land-stad är natur-kultur ett begreppspar som används flitigt, och när det<br />

gäller <strong>Cittaslow</strong> även långsamt-snabbt. Som flera av ovanstående exempel visar är<br />

de flesta företeelser ofta mer komplexa än så, och resonemanget blir ansträngt när<br />

man försöker tydliggöra och särskilja alltför mycket. Men ett sådant sätt att systematisera<br />

ger en bra utgångspunkt varifrån man sedan kan problematisera och ifrågasätta.<br />

Dessa teser och antiteser är inte statiska utan förändras i takt med att samhället<br />

och våra värderingar förändras. Som ett exempel kan jag nämna ett system<br />

som Germundsson och Mels (1999) beskriver. I detta system görs en indelning i<br />

tre landskapstyper: staden, trädgården och vildmarken. Motpolerna sträcker sig i<br />

det fallet från det helt vilda (till skillnad från dagens landsbygd som ju är brukad)<br />

till staden som är det mest människopåverkade landskapet. Trädgården beskrivs<br />

som mellanformen och exemplifieras av godsmiljöer och Egnahem. Enligt Mels<br />

och Germundsson (1999) tillhör även Paradiset mellanformen, det vill säga det<br />

lite brukade. Det kan jämföras med begreppsparet land-stad (landsbygd-stad) som<br />

jag använt i mitt resonemang, där jag räknat Paradiset till landsbygden.<br />

Ett annat exempel är att jämföra situationen i ”Kungsgatan” under början av 1900talet<br />

då människor flyttade från landsbygden till staden, med dagens situation då<br />

folk flyttar från småstad till storstad. Då ansågs landsbygden vara ena änden på<br />

skalan och förknippades med naturen. Idag anses på samma sätt småstaden vara<br />

landsbygdsromantisk. Naturen fanns före staden, som ju endast är ett resultat av<br />

mänsklig aktivitet. I och med att det hela tiden sker en utveckling, där städerna<br />

växer (eller kommer trenden att vända?) och vi människor fortsätter att påverka<br />

vår omgivning, flyttas gränsen mellan vad vi ser som land och stad eller natur och<br />

kultur. I stort handlar det om två ytterligheter där gränserna är glidande och det<br />

finns miljöer på nästan hela skalan.<br />

Det gäller alltså, efter att ha systematiserat, att också problematisera. <strong>Cittaslow</strong>s

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!