Cittaslow i Falköping (Karins examensarbete) - Falköpings kommun
Cittaslow i Falköping (Karins examensarbete) - Falköpings kommun
Cittaslow i Falköping (Karins examensarbete) - Falköpings kommun
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Land, stad eller<br />
mittemellan<br />
Stadsutvecklingsmetod<br />
eller platsmarknadsföring<br />
30<br />
- har mänskligt liv och mångfald<br />
- är arenan för människor i olika skeden av livet och med olika<br />
kulturella behov” (Berntsson 1995, sid. 16)<br />
En liten stad har enligt Boverket allt man kan önska sig och står dessutom för<br />
hållbar utveckling. Den måttfulla staden kanske ännu mer än trädgårdsstaden liknar<br />
<strong>Cittaslow</strong>, eftersom stadens identitet finns med som en väsentlig punkt, till<br />
skillnad från i Howards trädgårdsstad.<br />
Komplexa begrepp<br />
Att dela in saker i poler och motpoler är ett vanligt sätt att beskriva verkligheten på.<br />
Förutom land-stad är natur-kultur ett begreppspar som används flitigt, och när det<br />
gäller <strong>Cittaslow</strong> även långsamt-snabbt. Som flera av ovanstående exempel visar är<br />
de flesta företeelser ofta mer komplexa än så, och resonemanget blir ansträngt när<br />
man försöker tydliggöra och särskilja alltför mycket. Men ett sådant sätt att systematisera<br />
ger en bra utgångspunkt varifrån man sedan kan problematisera och ifrågasätta.<br />
Dessa teser och antiteser är inte statiska utan förändras i takt med att samhället<br />
och våra värderingar förändras. Som ett exempel kan jag nämna ett system<br />
som Germundsson och Mels (1999) beskriver. I detta system görs en indelning i<br />
tre landskapstyper: staden, trädgården och vildmarken. Motpolerna sträcker sig i<br />
det fallet från det helt vilda (till skillnad från dagens landsbygd som ju är brukad)<br />
till staden som är det mest människopåverkade landskapet. Trädgården beskrivs<br />
som mellanformen och exemplifieras av godsmiljöer och Egnahem. Enligt Mels<br />
och Germundsson (1999) tillhör även Paradiset mellanformen, det vill säga det<br />
lite brukade. Det kan jämföras med begreppsparet land-stad (landsbygd-stad) som<br />
jag använt i mitt resonemang, där jag räknat Paradiset till landsbygden.<br />
Ett annat exempel är att jämföra situationen i ”Kungsgatan” under början av 1900talet<br />
då människor flyttade från landsbygden till staden, med dagens situation då<br />
folk flyttar från småstad till storstad. Då ansågs landsbygden vara ena änden på<br />
skalan och förknippades med naturen. Idag anses på samma sätt småstaden vara<br />
landsbygdsromantisk. Naturen fanns före staden, som ju endast är ett resultat av<br />
mänsklig aktivitet. I och med att det hela tiden sker en utveckling, där städerna<br />
växer (eller kommer trenden att vända?) och vi människor fortsätter att påverka<br />
vår omgivning, flyttas gränsen mellan vad vi ser som land och stad eller natur och<br />
kultur. I stort handlar det om två ytterligheter där gränserna är glidande och det<br />
finns miljöer på nästan hela skalan.<br />
Det gäller alltså, efter att ha systematiserat, att också problematisera. <strong>Cittaslow</strong>s