Cittaslow i Falköping (Karins examensarbete) - Falköpings kommun

På besök Falköping Cittaslow i Falköping
- ansökningsprocess
intervjuer Analys
116
kärnvärdena hos medborgarna. Även Holmlind säger att det viktigaste för kommunen
inte är Cittaslow i sig, utan att bygga upp en stark kommun med invånare
som är stolta över sin bygd och det den står för, dvs. det som kärnvärdena och
visionen uttrycker. Samtidigt säger Lindén att marknadsföring utåt är en viktig del.
Även Svensson talar om publicitet i stora svenska dagstidningar och livsstilsmagasin
som något mycket positivt. Dessutom pratar flera av intervjupersonerna om
dålig publicitet i lokaltidningen och problem med att implementera Cittaslow hos
kommunens invånare. Allt detta visar att det finns en dubbeltydig inställning till
Cittaslow.
Svårigheten att ta till sig Cittaslow för invånarna beror förmodligen på att det är
ett koncept som kommer utifrån, med ett namn som klingar italienskt, och som
dessutom kan uppfattas som långsamt och bakåtsträvande. Enligt Lindén kan folk
inte förstå hur man kan ha en snigel som symbol för något som har med utveckling
att göra. Det är ingen i Falköping som direkt motsätter sig kärnvärdena, som t.ex.
satsningen på lokal mat som funnits redan före tankarna om Cittaslow, men folk
ser inte kopplingen till Cittaslow. Det är ingen som har bett om att bli medlemmar
i Cittaslow. Däremot är engagemanget stort för nyföretagande och lokal matproduktion.
Att kommunen fått uppmärksamhet utifrån för sitt arbete med Cittaslow
och därför till viss del använt sig av Cittaslow i marknadsföringssyfte, har gjort att
invånarna fått information om Cittaslow utifrån och därmed fått bilden av att detta
är något de är påtvingade, vilket har skapat en negativt inställning. Detta visar på
att det kan vara negativt att använda sig av logotypen och namnet, när det gäller att
få med sig invånarna. Även intervjupersonerna har kommenterat det, och är överens
om att man inte bör använda sig så mycket av varken logotypen med snigeln
eller namnet. Balutia menar:
”Det är inte vårt språk. Det goda livet talar man om istället, och det
är väl bättre att försöka saluföra det ordentligt, och nästan inte nämna
Cittaslow, för jag tror att det retar många.”
Något som motsäger detta är att Svensson och Lindén talar om, att den publicitet
Falköping får i riksmedia kan bidra till att få den lokala tidningen och medborgarna
att ändra uppfattning och bli mer positiva. Att läsa om sin stad i Dagens Nyheter
eller se ett reportage på TV4 kan göra att man blir stolt och får upp ögonen för sin
egen kommun och Cittaslow.
I uppsatsen ”Långsamhetens lov - marknadsföring av Slow Cities i Italien” (se sid.
49) beskriver författarna att de italienska städerna i deras undersökning vill vänta
med att använda sig av logotypen tills filosofin bakom Cittaslow är mer väletablerad
hos invånarna. Knox skriver också att Cittaslow skulle kunna användas ur