Samhällets kostnader för olyckor - Myndigheten för samhällsskydd ...
Samhällets kostnader för olyckor - Myndigheten för samhällsskydd ...
Samhällets kostnader för olyckor - Myndigheten för samhällsskydd ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
aktivitet som fallskärmshoppning totalt ointressant <strong>för</strong> samtliga<br />
eftersom risken alltid finns att det sker något oönskat på vägen ner.<br />
Upplevelsen av frihetskänsla och gemenskapen med andra hoppare<br />
fungerar dock i verkligheten som en motvikt och det finns onekligen<br />
individer som väljer att hoppa trots risken. Kan man då inte från<br />
styrande håll påverka individernas preferenser och få dem att ägna<br />
sig åt stillsammare aktiviteter, till exempel ett parti bridge, och bör<br />
inte detta räknas som olycks<strong>för</strong>ebyggande åtgärder?<br />
Visst kan myndigheter <strong>för</strong>söka påverka enskilda individers<br />
aktivitetsmönster i olycks<strong>för</strong>ebyggande syfte, eftersom detta i hög<br />
grad styr hur många olycksfall som sker. Individerna har dock själva<br />
incitament att välja relativt säkra sysselsättningar och att <strong>för</strong>söka<br />
värdera hur dessa val skett är mycket svårt att f3 några upplysningar<br />
om. En individs val av att ägna sig åt löpning är olycks<strong>för</strong>ebyggande<br />
jäm<strong>för</strong>t med om hanhon ägnat sig åt ishockey, samtidigt som valet<br />
är olycksproducerande jäm<strong>för</strong>t med ett parti bridge (i alla fall i<br />
normalfallet). Det enda vi oftast vet är vad individen gör och inte vad<br />
hanhon hade ägnat sig åt som alternativ sysselsättning. Som en följd<br />
av dessa svårigheter avstår jag ifrån att beräkna <strong>kostnader</strong>na for<br />
individernas "<strong>för</strong>siktighetsbeteende" <strong>för</strong> att undvika (<strong>för</strong>ebygga)<br />
olycksfall. Atgärder som användning av dubbdäck och<br />
hastighetsbegränsningar är bestämda genom lagstiftning och ofta har<br />
man en aning om vilka effekterna skulle vara utan att åtgärden<br />
in<strong>för</strong>ts, vilket är en forutsattning for kostnadsberakningar. Elvik<br />
(1993) formulerar det på följande vis: "med skade<strong>för</strong>ebyggande<br />
åtgärder menas i denna rapporten aktiva ingrepp initierade av<br />
myndigheter, <strong>för</strong>etag eller frivilliga organisationer med sikte på att<br />
hindra <strong>olyckor</strong> eller reducera skadeomfanget vid <strong>olyckor</strong>" (egen<br />
Översättning).<br />
Det har visat sig särskilt svart att få tag på tillräckligt bra material <strong>för</strong><br />
att kunna beräkna <strong>kostnader</strong>na <strong>för</strong> att <strong>för</strong>ebygga <strong>olyckor</strong> på "lägre"<br />
nivåer i samhället. Ovan har svårigheterna på individnivå beskrivits,<br />
men även på <strong>för</strong>etags- och kommunnivå samt hos frivilliga<br />
organisationer <strong>för</strong>ekommer beräkningsproblem. Folkhälsoinstitutet<br />
har inventerat frivilliga organisationers/<strong>för</strong>eningars intresse <strong>för</strong> att<br />
delta som samarbetspartner i det nationella skade<strong>för</strong>ebyggande<br />
arbetet (Folkhälsoinstitutet 1994). Rapporten ger en god överblick av<br />
vilka organisationer eller <strong>för</strong>eningar som kan vara aktuella, men är<br />
inte djup nog <strong>för</strong> någon kostnadsberäkning. Detsamma kan sägas<br />
också om Folkhälsoinstitutets (1997a) inventering av kommunernas<br />
skade<strong>för</strong>ebyggande arbete. Svårigheterna att f3 tag på ett bra<br />
dataunderlag på dessa nivåer gör att man kan anta att<br />
täckningsgraden av de beräkningar som görs kommer att bli låg.<br />
Kostnaderna underskattas därmed, men åtgärderna ignoreras inte helt<br />
utan beskrivs ofta verbalt (dock utan att något <strong>för</strong>sök till beräkning<br />
görs).