Samhällets kostnader för olyckor - Myndigheten för samhällsskydd ...
Samhällets kostnader för olyckor - Myndigheten för samhällsskydd ...
Samhällets kostnader för olyckor - Myndigheten för samhällsskydd ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Kostnaderna är här omräknade i svenska kronor och diskonterade till<br />
1995 med hjälp av konsumentprisindex. I tabell B4.11 indelas de 66<br />
specialidrotts<strong>för</strong>bund som 1995196 ingick i Riksidrotts<strong>för</strong>bundet<br />
efter vilken av de ovanstående grupperna som utövarna antas hamna<br />
i. Indelningen görs delvis efter Elviks (1993) antaganden och delvis<br />
efter egna antaganden då idrotts<strong>för</strong>bunden inte är helt identiska.<br />
Förbund där en mängd sporter ingår (akademisk idrott,<br />
handikappidrott, militär idrott etc.) placeras i mittersta kolumnen <strong>för</strong><br />
medelhöga <strong>kostnader</strong>.<br />
Genom att summera antalet medlemmar i respektive kolumn och<br />
multiplicera denna med kostnaden per utövare och den andel av<br />
utövarna som byter skyddsutrustning varje år får man kostnaden for<br />
varje grupp. Därefter blir totalkostnaden summan av de tre<br />
grupperna. Kostnaden blir alltså:<br />
Grupp 1 (höga <strong>kostnader</strong>): 968.094x2.100~0,286 = 581 mkr<br />
Grupp 2 (medelhöga <strong>kostnader</strong>): 1.625.348~350~0,50 = 284 mkr<br />
Grupp 3 (låga <strong>kostnader</strong>): 2.680.214x100x0,25 = 67 mkr<br />
Totalt: 581+284+67 = 932 mkr<br />
Vidare så gällde den norska undersökningen också kostnaden <strong>för</strong><br />
utformning av och utrustning <strong>för</strong> säkrare idrottsanläggningar.<br />
Denna kostnad beräknas till ungefär 1 miljon SEK per anläggning<br />
(1995 års priser). Det finns ingen tillgänglig statistik på<br />
nybyggnationen av idrotts- och sportanläggningar som jag stött på,<br />
men Svenska Kommun<strong>för</strong>bundet har var tredje till var fjärde år<br />
sedan 1983 samlat in uppgifter från kommunerna om beståndet av<br />
sådana anläggningar (~ommunforbundef 1998). Undersökningen<br />
säger dock inte något om hur många anläggningar som "<strong>för</strong>svinner",<br />
var<strong>för</strong> <strong>för</strong>ändringen i antal anläggningar blir ett nettotal. Kostnaden<br />
underskattas därmed, men det är de enda siffrorna jag kan använda<br />
mig av. De slag av anlaggningar jag räknar med hi ar: inomhusbad,<br />
tempererade utomhusbad, bandybanor (konstis), bowlinghallar,<br />
curling, fotbollsplaner, friidrott, golf, ishallar (hockey), motionsspår<br />
(elljus), racketsport (hallar), ridsport, motorsport och skidsport<br />
(backar, spår). Nettotillväxten på dessa slag av anläggningar var 62<br />
st. per år mellan 1993-97. Till följd av ett tekniskt fel kunde inte<br />
antalet idrottshallar 1997 beräknas, men av den tidigare statistiken<br />
kan man dra slutsatsen att en nettotillväxt på ca 10 hallar per å~<br />
verkar rimligt. Jag antar att tillväxten på idrotts- och<br />
sportanläggningar totalt var 70 st., med en investeringskostnad på 70<br />
mkr <strong>för</strong> olycksforebyggande åtgärder.<br />
Kostnader <strong>för</strong> information och upplärning är svårt att få tag på.<br />
Försäkringsbolagens olycks<strong>för</strong>ebyggande informationsinsatser inom<br />
idrottsområdet och andra områden behandlades i kapitel B4.2. För
Change language