Samhällets kostnader för olyckor - Myndigheten för samhällsskydd ...
Samhällets kostnader för olyckor - Myndigheten för samhällsskydd ...
Samhällets kostnader för olyckor - Myndigheten för samhällsskydd ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
3.4 Periodisering av <strong>kostnader</strong><br />
I kapitel 3.1 visades att ett mål med undersökningen är att dela upp<br />
<strong>kostnader</strong>na på investerings<strong>kostnader</strong> samt drifts- och<br />
underhålls<strong>kostnader</strong>. För att möjliggöra en summering av dessa är<br />
det önskvärt att de anges i ett gemensamt mått med tanke på<br />
skillnaden i tidsperspektiv. Drifts- och underhålls<strong>kostnader</strong>na<br />
uppstår ju årligen, medan investerings<strong>kostnader</strong>na kan ge effekter i<br />
flera år framöver. Det är dar<strong>för</strong> motiverat att sprida ut<br />
investerings<strong>kostnader</strong>na över hela investeringens ekonomiska livstid<br />
(se bilaga 1 <strong>för</strong> skillnad mellan teknisk och ekonomisk livstid). Jag<br />
kallar här aven denna tid <strong>för</strong> avskrivningstid. Uppdelningen sker<br />
genom att <strong>för</strong>dela kostnaden i annuiteter, vilket innebär ett fast<br />
belopp varje år under hela livstiden vars nuvärde (se <strong>för</strong>klaring<br />
nedan) är lika med den totala investeringskostnaden.<br />
Kostnader och <strong>för</strong>delar som inträffar vid olika tidpunkter går alltså<br />
normalt inte att jäm<strong>för</strong>a rakt av. Förutom inflationen, som man kan<br />
komma runt genom att räkna alla priser i fasta belopp, kräver de<br />
flesta individer en viss kompensation <strong>för</strong> att spara pengama istället<br />
<strong>för</strong> att konsumera idag (Mattsson 1988). Hur denna kalkylränta, som<br />
alternativt kan kallas diskonteringsränta, <strong>för</strong> samhäilets del ska<br />
faststallas är <strong>för</strong>emål <strong>för</strong> diskussion. Anledningen till detta är främst<br />
att skattesystemet orsakar skilda krav på avkastning <strong>för</strong> investeringar<br />
och <strong>för</strong> sparama Ska man då som samha1lets kaikylränta använda<br />
räntan <strong>för</strong> investeringar eller räntan på sparande? En alternativ<br />
lösning är att konstruera en vägd kaikylränta som tar hänsyn till hur<br />
stora delar av investeringarna och sparandet som "trängs ut" av den<br />
åtgärd som samhället planerar. En djupare diskussion av hur<br />
kalkylräntan kan bestämmas och vilka räntor som använts tidigare<br />
finns i Mattsson (1988).<br />
Inom området <strong>för</strong> samhällsekonomiska analyser brukar vägverket<br />
satta en viss standard genom sin kakylränta. Den ränta som<br />
användes i min tidigare rapport om samhällets <strong>kostnader</strong> <strong>för</strong> <strong>olyckor</strong><br />
(Sund 1997) baserades även den på Vägverkets rekommendationer. I<br />
Vägverket (1 995) anges reala kalkylräntan till 4%. Tidigare har<br />
Vägverket använt högre räntor, men anger nu att den reala räntan<br />
möjligen kan vara så låg som 3%. Det är viktigt i detta sammanhang<br />
att skilja mellan nominell och real ränta. Nominell ränta inkluderar<br />
inflationen, medan den reala räntan rensar bort prisutvecklingen.<br />
Används den reala räntan måste samtliga priser anges i ett visst års<br />
prisläge, medan den nominella räntan tillåter jäm<strong>för</strong>elser av storheter<br />
urnyckt i olika prisnivåer.<br />
Med annuiteter <strong>för</strong>delas investeringskostnaden på ett fast belopp<br />
varje år under investeringens livslängd. Hur stor varje års kostnad<br />
blir beror på investeringens kostnad, livslängden samt kalkylräntan. I<br />
figur 3.2 visas ett exempel på hur <strong>kostnader</strong>na <strong>för</strong>delar sig innan och
Change language