Samhällets kostnader för olyckor - Myndigheten för samhällsskydd ...
Samhällets kostnader för olyckor - Myndigheten för samhällsskydd ...
Samhällets kostnader för olyckor - Myndigheten för samhällsskydd ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Bilaga 4: <strong>Samhällets</strong> <strong>kostnader</strong><br />
Här skattas samhällets <strong>kostnader</strong> <strong>för</strong> de olycks<strong>för</strong>ebyggande<br />
åtgärderna som genomfordes i Sverige under 1995. Beräkningarna<br />
bygger huvudsakligen på den metod som Rune Elvik (1993) har<br />
använt i en motsvarande norsk rapport. Indelningen i olycksplatser/<br />
olyckstyper skiljer sig dock något åt, men är i stort sett jäm<strong>för</strong>bara.<br />
Den olyckstyp som Elvik kallar "gateulykker" ingår här till exempel<br />
i <strong>olyckor</strong> inom transportområden. I beräkningama visas vilka typer<br />
av <strong>olyckor</strong> som ingår i de olycksplatser som är definierade (se bilaga<br />
2 <strong>för</strong> definitioner). Olycksplatserna som behandlas är:<br />
Transportområden (B4.1)<br />
Bostadsområden (B4.2)<br />
Arbetsområden (B4.3)<br />
Skol- och institutionsområden (B4.4)<br />
Idrottsområden (B4.5)<br />
Fritidsområden (B4.6)<br />
Varje delkapitels mål är att bestämma vilka åtgärder som bör räknas<br />
med inom varje olycksområde. Därefter beräknas de direkta och<br />
indirekta <strong>kostnader</strong>na så långt det är möjligt. Hur till<strong>för</strong>litliga<br />
beräkningama blir beror på datamaterialets kvalitet och i vilken grad<br />
det överhuvudtaget fms ett brukbart material. De statliga<br />
<strong>kostnader</strong>na som beräknades i den <strong>för</strong>egående bilagan slussas in i<br />
sammanställningen efter varje delkapitel. En subtraktion görs dock<br />
av de myndigheters <strong>kostnader</strong> som beräknas i denna bilaga <strong>för</strong> att<br />
undvika dubbelrakning. Fördelningen av statens <strong>kostnader</strong> inom<br />
varje olycksområde på drifts- och investerings<strong>kostnader</strong> sker genom<br />
att jag antar att andelarna motsvarar de andelar som uppnås genom<br />
att summera de aktuella myndigheternas <strong>kostnader</strong> totalt sett. Med<br />
aktuella myndigheter menas de som har någon kostnad inom<br />
området.<br />
Räddningstjänstens olycks<strong>för</strong>ebyggande <strong>kostnader</strong> bör också<br />
<strong>för</strong>delas på olycksplatserna. Drifts<strong>kostnader</strong>na uppgår, enligt Sund<br />
(1997), till 2.692 mkr och om man antar att de <strong>för</strong>ebyggande<br />
åtgärderna laggs ner där insatserna sker <strong>för</strong>delar sig <strong>kostnader</strong>na<br />
enligt nedan (ibid.). Jag antar också att motsvarande andel av<br />
investerings<strong>kostnader</strong>na ar olycks<strong>för</strong>ebyggande åtgärder, vilket<br />
motsvarar 220 mkr (SCB 1997b) som <strong>för</strong>delas enligt samma princip<br />
som drifts<strong>kostnader</strong>na.<br />
Transpo.mråden 19% (drift5 16 mkr, inv:43 mkr)<br />
Bostadsområden 21% (571 mkr; 47 mkr)<br />
Arbetsområden 16% (435 mkr, 35 mkr)<br />
Skol- och institutionsområden 10% (272 mkr; 22 mkr)<br />
Idrottsområden 2% (55 mkr, 4 mkr)
Change language