Samhällets kostnader för olyckor - Myndigheten för samhällsskydd ...
Samhällets kostnader för olyckor - Myndigheten för samhällsskydd ...
Samhällets kostnader för olyckor - Myndigheten för samhällsskydd ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
hög andel av <strong>kostnader</strong>na inom alla områden. För skol- och<br />
institutionsområden står sektorn for så gott som hela kostnaden.<br />
Näringslivet har högst andel av <strong>kostnader</strong>na inom arbetsområden,<br />
medan de högsta <strong>kostnader</strong>na (liksom <strong>för</strong> den offentliga sektorn och<br />
hushållen) <strong>för</strong>ekommer inom transportområdet. Stora <strong>kostnader</strong><br />
laggs också ned av näringslivet på att <strong>för</strong>ebygga <strong>olyckor</strong> inom<br />
fritidsområden, vilket här ungefär motsvarar flygbolagens<br />
reparationer och underhåll.<br />
Jag tror att den offentliga sektorns ande1 av de totala utgifterna är<br />
relativt sett <strong>för</strong> hög. Detta beror på att jag lagt ner mycket arbete på<br />
att granska myndigheters ekonomiska redovisningar och därmed<br />
uppnått en större fullständighet inom denna grupp än hos de övriga.<br />
Hushållens, näringslivets och de frivilliga organisationernas<br />
<strong>kostnader</strong> är inte lika val utforskade och det är problem med att det<br />
datamaterial som finns inte räcker till <strong>för</strong> beräkningar.<br />
4.3 Jäm<strong>för</strong>else med tidigare studier<br />
I detta kapitel börjar jag med en jamforelse av <strong>för</strong>hållandet mellan de<br />
faktiska olycks<strong>kostnader</strong>na (Sund 1997) och de <strong>för</strong>ebyggande<br />
<strong>kostnader</strong>na. Jäm<strong>för</strong>elsen har begränsad nytta eftersom det<br />
egentligen inte säger något om <strong>för</strong>delningen av åtgärderna ar riktig.<br />
Inte heller kan man saga om nivån på de <strong>för</strong>ebyggande åtgärderna är<br />
<strong>för</strong> hög eller <strong>för</strong> låg. För att kunna göra det måste man veta vilka<br />
åtgärder som är möjliga att genom<strong>för</strong>a samt <strong>kostnader</strong>na och nyttan<br />
med varje åtgärd (jäm<strong>för</strong> resonemanget i kapitel 1.4). Kostnaderna<br />
har till viss del kartlagts här, men nyttan av respektive åtgärd är ofta<br />
okänd eftersom man inte vet hur situationen skulle ha varit om inte<br />
åtgärden genom<strong>för</strong>ts.<br />
Tabell 4.3. <strong>Samhällets</strong> <strong>kostnader</strong> vid olyckCfa11 och<strong>för</strong> de <strong>för</strong>ebyggande htgärderna 1995.<br />
Källa: Sund 1997.<br />
I tabell 4.3 ser man att total<strong>kostnader</strong>na <strong>för</strong> olycksfallen var något<br />
högre än <strong>för</strong> de <strong>för</strong>ebyggande åtgärderna under 1995. Skillnaden är<br />
dock relativt sett liten (ca 2,7 mdr kr) och osäkerheten i bagge<br />
resultaten gör att jag inte säkert kan saga vilken av <strong>kostnader</strong>na som
Change language