Unga med attityd - Ungdomsstyrelsen

More documents

Recommendations

Info

Invandrarbakgrund. Effekten av att ha invandrarbakgrund är varken bland de yngre eller äldre medborgarna statistiskt signifikant. Föräldrarnas utbildning. Föräldrarnas utbildning har bland de yngre medborgarna en positiv effekt på benägenheten att diskutera politik på internet. Effekten visar sig huvudsakligen kanaliseras genom ett ökat intresse för samhällsfrågor, förtroende för politiska institutioner, vänsterorientering samt postmaterialism. Bland de äldre medborgarna är effekten av föräldrarnas utbildning inte signifikant. Levnadssituation Utbildningsnivå. Såväl bland de yngre som bland de äldre medborgarna har den egna utbildningsnivån en signifikant positiv effekt på benägenheten att diskutera politik på nätet. Effekten kanaliseras i båda åldersgrupperna huvudsakligen genom ett ökat intresse för samhällsfrågor. Arbetslöshet. Att vara arbetslös visar sig ha en signifikant positiv effekt på benägenheten att diskutera politik på internet bland de yngre medborgarna. Bland de äldre medborgarna visar sig istället en tämligen kraftig negativ effekt av att vara arbetslös. Effekten bland de äldre är dock statistiskt sett något osäker. Studier. Att studera visar sig ha en relativt stark positiv effekt bland de yngre medborgarna och en ännu starkare negativ effekt bland de äldre. Den negativa effekten bland de äldre medborgarna förfaller inte kanaliseras genom någon av attitydvariablerna i modellen. Den positiva effekten bland de yngre medborgarna kanaliseras däremot i hög grad genom ett ökat intresse för samhällsfrågor. Effekten av att bedriva studier ska här förstås i förhållande till referenskategorin som är förvärvsarbetande. Bland de yngre med- 160 borgarna gynnar det sålunda benägenheten till politisk diskussion om man är studerande till skillnad från om man vore förvärvsarbetande och bland de äldre är det precis tvärtom. Attityder och värderingar Bland de yngre medborgarna visar sig politisk självtilltro, intresse för samhällsfrågor, förtroende för politiska institutioner och vänsterorientering ha signifikanta positiva effekter på benägenheten att diskutera politik på nätet. Systemtilltro visar sig däremot ha en negativ effekt 14 . Bland de äldre medborgarna visar sig endast två av attitydvariablerna ha signifikanta effekter på benägenheten att diskutera politik på internet. Detta gäller för det första det allmänna intresset för samhällsfrågor och för det andra den politiska självtilltron som båda visar sig påverka deltagandet i positiv riktning. Både bland de yngre och bland de äldre medborgarna framstår ett allmänt intresse för samhällsfrågor som en mycket stark förklaringsfaktor till att delta i politisk diskussion på internet. Bland de yngre medborgarna visar sig uppemot 12 procent av modellens totala förklarade varians på 23 procent förklaras enbart av medborgarens intresse för samhällsfrågor. Bland de äldre är motsvarande siffra nästan 7 procent av totalt sett 15 procents förklarad varians. Att intresse för samhällsfrågor förklarar benägenheten till politisk diskussion framstår dock inte som ett särskilt förvånande resultat. Något som dock framstår som intressant är att förtroendet för politiska institutioner visar sig ha betydelse för de yngre medborgarnas deltagande i politiska diskussioner på nätet samtidigt som denna variabel visar sig sakna betydelse för de äldre medborgarnas deltagande. Ett annat intressant resultat, som gäller såväl de yngre som de äldre medborgarna, är att postmaterialism som visade sig påverka benägen-
heten till deltagande i såväl direktaktioner som köpbojkotter, tycks sakna betydelse för deltagandet i politiska debatter på internet. Sammanfattning Ungas politiska deltagande I undersökningen ingår ett stort antal faktorer som tidigare forskning har pekat ut som viktiga för att förklara politiskt deltagande. Dessa faktorer kan delas in i fyra grupper: 1. Social bakgrund till exempel föräldrarnas utbildningsnivå eller om man har invandrarbakgrund. 161 2. Aktuell levnadssituation till exempel om man studerar eller är arbetslös. 3. Sociopolitiska nätverk hur ofta man diskuterar politik med andra i sin närhet. 4. Attityder och värderingar till exempel social tillit och förtroende för politiska institutioner. Den första frågeställningen är vad som påverkar ungas benägenhet att delta i det politiska livet. Undersökningens resultat visar att svaret beror på vilken form av politisk aktivitet som avses. För var och en av de fyra aktiviteterna i undersökningen tycks det finnas en egen kombination av förklaringsfaktorer. Resultaten sammanfattas i tabell 7.1. Tabell 7.1 De yngre medborgarnas politiska deltagande. Sammanfattande tabell Representativa Utanför representativa demokratin demokratin Kontakter med Direkt Köpbojkott Politik på politiker aktion internet Intresse för samhällsfrågor + + + + Självtilltro (politisk) + + + + Politisk diskussion i privata sfären + + + X Politisk diskussion i föreningslivet + + + X Invandrarbakgrund - - - (-) Systemtilltro (politisk) (-) (-) - - Kvinna - - - Arbetslöshet + + + Vänsterorientering + + + Förtroende för riksdag/regering - - + Utbildning + + + Studier + + Postmaterialism + + Social tillit - Politisk diskussion i arbetsliv/skola + X Källa: Ungdomsstyrelsen 2007. Kommentar: + = signifikant positiv effekt, - = signifikant negativ effekt, (-) = statistiskt osäker effekt. X = den aktuella variabeln ingår ej i analysen. Utbildning avser här antingen den egna utbildningen eller föräldrarnas.
Page 1:
UNGA MED ATT TYD UNGDOMSSTYRELSENS
Page 4 and 5:
UNGDOMSSTYRELSEN är en statlig myn
Page 6 and 7:
Innehåll 7 SAMMANFATTNING 15 KAPIT
Page 8 and 9:
SAMMANFATTNING 6
Page 10 and 11:
möjligheter som svenskar att lycka
Page 12 and 13:
månader, 70 procent jämfört med
Page 14:
att en större andel av dem anser a
Page 17 and 18:
Inledning Ungdomsstyrelsen ska enli
Page 19 and 20:
lan för respektive år har räknat
Page 21 and 22:
Tabell 1.3. Totala svarsfrekvenser
Page 23 and 24:
Att bli vuxen tar tid Detta kapitel
Page 25 and 26:
Tabell 2.1. Andel som instämmer i
Page 27 and 28:
Tabell 2.2. Tre faktorer i vuxenbli
Page 29 and 30:
Det finns signifikanta skillnader m
Page 31 and 32:
har skaffat eget boende har en fast
Page 33 and 34:
Tabell 2.3 Jämförelse mellan åre
Page 35 and 36:
Tabell 2.4 Samband mellan vad som
Page 37 and 38:
Tabell 2.6 Vad ger ditt liv mest me
Page 39 and 40:
mycket viktig, att jämföra med 23
Page 41 and 42:
Thomas Johansson Ny ungdom? Reflekt
Page 43 and 44:
ildningstid och om ekonomiska hinde
Page 45 and 46:
utan kan uppnå evig ungdom. En av
Page 47 and 48:
Detta tyder på att det är svårt
Page 49 and 50:
krav på hur människor klär sig,
Page 51 and 52:
Tabell 3.3 Stress under det senaste
Page 53 and 54:
Tabell 3.4 Andel i olika grupper me
Page 55 and 56:
osatta i en stad eller region. Krea
Page 57 and 58:
man ska och bör värdera olika asp
Page 59 and 60:
Johansson, T. (2007). Experthysteri
Page 61 and 62:
Tolerans och lika möjligheter I de
Page 63 and 64:
Tabell 4.1 Andel som svarat Instäm
Page 65 and 66:
Synen på invandrare och flyktingar
Page 67 and 68:
Sverige bör inte ta emot färre in
Page 69 and 70:
Man Kvinna 60 50 40 30 20 10 0 16-2
Page 71 and 72:
60 50 40 30 20 10 0 100 95 90 85 80
Page 73 and 74:
100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 16
Page 75 and 76:
Homosexuellas lika rättigheter Enl
Page 77 and 78:
unga männen är tolerantare mot pe
Page 79 and 80:
Elisabeth Abiri Mänskliga rättigh
Page 81 and 82:
Staten Sverige har genom att ingå
Page 83 and 84:
Rättighetsperspektivet i ungdomspo
Page 85 and 86:
Eftersom det i sig är problematisk
Page 87 and 88:
unga som en mindre god idé än de
Page 89 and 90:
tiker än äldre. Mer än var femte
Page 91 and 92:
och intar antidiskriminerande attit
Page 93 and 94:
Referenser Donnelly, J. (1998). Int
Page 95 and 96:
Tabell 5.1 Jag upplever att jag har
Page 97 and 98:
Tabell 5.7 Känt sig orolig för de
Page 99 and 100:
Tabell 5.13 Hur stort inflytande ty
Page 101 and 102:
Tabell 5.19 Hur stort inflytande ty
Page 103 and 104:
Tabell 5.25 Viktigaste samhällsfr
Page 105 and 106:
Tabell 5.31 Jag skulle ha svårt at
Page 107 and 108:
Tabell 5.37 Viktigaste samhällsfr
Page 109 and 110:
Tabell 5.43 Homosexuella par har li
Page 111 and 112: Tabell 5.49 Överklaga ett myndighe
Page 113 and 114: Tabell 5.56 Förtroende för polise
Page 115 and 116: Tabell 5. 62 Förtroende för EU/k
Page 117 and 118: Politiskt intresse och medborgerlig
Page 119 and 120: 80 70 60 50 40 30 20 10 0 100 80 60
Page 121 and 122: and mellan utbildningsbakgrund och
Page 123 and 124: Tabell 6.2 Instämmer/instämmer he
Page 125 and 126: 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 K
Page 127 and 128: Tabell 6.3 Politiskt intresse, inde
Page 129 and 130: 1234567890123456789 123456789012345
Page 131 and 132: eller med sina vänner, 56 respekti
Page 133 and 134: även för dem som är över 35 år
Page 135 and 136: Tabell 6.5 Vem hörs - uppfattninga
Page 137 and 138: Frågor om etik, vad är rätt och
Page 139 and 140: Tabell 6.9 Andel som svarar är ald
Page 141 and 142: Daniel Wohlgemuth Samma villkor i p
Page 143 and 144: sentativa demokratin och det icke-t
Page 145 and 146: den inte ingår i något socialt n
Page 147 and 148: Koppling till representativa demokr
Page 149 and 150: Vara medlem i politiskt parti Delta
Page 151 and 152: Utbildningsnivå. Sambandet mellan
Page 153 and 154: dersökningen innebär förtroendet
Page 155 and 156: form av till exempel utbildningsniv
Page 157 and 158: Sociopolitiska nätverk Bland såv
Page 159 and 160: ler. Viktigast av dessa tycks den s
Page 161: Attityder och värderingar Bland de
Page 165 and 166: En av de faktorer som ofta anses ha
Page 167 and 168: skillnader varierar mellan olika fo
Page 169 and 170: Norris, P. (2002). Democratic Phoen
Page 171 and 172: 13 Detta visar sig även i den ande
Page 173 and 174: Tabell 7.3 Effekten av social bakgr
Page 175 and 176: Tabell 7.5 Effekten av social bakgr
Page 177 and 178: Variabelbeskrivning - Medborgare 16
Page 179 and 180: Systemtilltro Källa: fråga 39 i e
Page 181 and 182: Ungas hälsa och livskvalitet Svens
Page 183 and 184: Tabell 8.1 Inställning till den eg
Page 185 and 186: norna blir, desto mindre andel är
Page 187 and 188: Jag känner mig omtyckt Jag är nö
Page 189 and 190: Framtidstro och livskvalitet Tidiga
Page 191 and 192: Tabell 8.4 Instämmer du i att ditt
Page 193 and 194: då de studerar i störst utsträck
Page 195 and 196: Skillnaderna är påfallande stora
Page 197 and 198: Mobilitet och boende Att flytta til
Page 199 and 200: 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Källa: U
Page 201 and 202: Tabell 9.4 Standardiserade medelvä
Page 203 and 204: Tabell 9.6 Har du varit utanför Sv
Page 205 and 206: unga som studerar i lika låg grad,
Page 207 and 208: Ungas syn på utbildning Studier ä
Page 209 and 210: Arbetslös/i åtgärd Utrikes född
Page 211 and 212: Tabell 10.2 Andel som svarar litet
Page 213 and 214:
211
Page 215 and 216:
En arbetsmarknad för alla Idag har
Page 217 and 218:
Andelen som får ekonomiskt stöd f
Page 219 and 220:
Unga som är födda utrikes och kvi
Page 221 and 222:
100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 19
Page 223 and 224:
Total Storstad Glesbygd Arbetslös/
Page 225 and 226:
Tabell 11.7 Orsaker till att man tv
Page 227 and 228:
Val av bransch Inom vilka områden
Page 229 and 230:
Trevliga arbetskamrater Bra chef/le
Page 231 and 232:
Fast anställning Att etablera sig
Page 233 and 234:
torer. Faktorerna gavs namnen; arbe
Page 235 and 236:
100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Ma
Page 237 and 238:
100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 16
Page 239 and 240:
På påståendena om att dela på j
Page 241 and 242:
239
Page 243 and 244:
Lena Schröder Vill inte eller får
Page 245 and 246:
Ungas utbildningsnivå Utbildning
Page 247 and 248:
således var högst 14 år när de
Page 249 and 250:
Nilsson (2007) att unga 25-åriga s
Page 251 and 252:
sämre för både inrikes och utrik
Page 253 and 254:
i steget mellan skriftlig ansökan
Page 255 and 256:
med en hög andel utrikes födda el
Page 257 and 258:
Databasen STATIV och variabeldefini
Page 259 and 260:
Vilhemsson, R. (2002). ”Ethnic Di
Page 261 and 262:
Fritidens roll Inledning Fritiden s
Page 263 and 264:
25 20 15 10 5 0 1997 2002 2007 Käl
Page 265 and 266:
Är roligt Lära sig nya saker Umg
Page 267 and 268:
Förverkligandeindexet innefattar e
Page 269 and 270:
Tabell 13.2 Hur viktigt är det att
Page 271 and 272:
påståendet om mindre arbete och m
Page 273 and 274:
födda. Det finns betydande skillna
Page 275 and 276:
Idrottsföreningar och hobbyföreni
Page 277 and 278:
16-29 år 35-74 år Man Kvinna Stud
Page 279 and 280:
Vi bör även uppmärksamma det fak
Page 281 and 282:
Ungas livsvillkor Beskrivning av ba
Page 283 and 284:
400 000 350 000 300 000 250 000 200
Page 285 and 286:
100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 16
Page 287 and 288:
Tabell 14.8 Svarsfördelning för
Page 289 and 290:
Nationell ungdomspolitik Ungdomspol
Page 291 and 292:
289
Page 293 and 294:
291
Page 295 and 296:
16-29 ÅR 293
Page 297 and 298:
5. b) Om Ja, varför skulle du gör
Page 299 and 300:
11. Vilken är den högsta utbildni
Page 301 and 302:
19. Kan du tänka dig att i framtid
Page 303 and 304:
23. Upplevelse av arbetslöshet. H
Page 305 and 306:
Hälsa 27. Här kommer olika påst
Page 307 and 308:
32. Är du nöjd eller missnöjd me
Page 309 and 310:
Samhällsintresse och engagemang 36
Page 311 and 312:
40. Har du någon gång deltagit i
Page 313 and 314:
Nu kommer flera frågor om vad du a
Page 315 and 316:
46. Hur stort förtroende känner d
Page 317 and 318:
49. Anser du att följande grupper
Page 319 and 320:
Fritid 53. Vad sysslar du med på d
Page 321 and 322:
56. Hur viktiga är följande egens
Page 323 and 324:
35-74 ÅR 321
Page 325 and 326:
4. Vad har du själv och dina för
Page 327 and 328:
Det är en god arbetsmiljö Det är
Page 329 and 330:
Livskvalitet 15. Vad tycker du om f
Page 331 and 332:
20. Nu kommer påståenden om hur d
Page 333 and 334:
25. Har du någon gång deltagit i
Page 335 and 336:
29. Nu kommer flera frågor om vad
Page 337 and 338:
31. Hur stort förtroende känner d
Page 339 and 340:
34. Anser du att följande grupper
Page 341 and 342:
Framtid 39. Hur ser du på framtide
Page 343 and 344:
Referenser Bekkengen, L. (2003).
Page 345 and 346:
343
show all

Unga med attityd - Ungdomsstyrelsen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?