Unga med attityd - Ungdomsstyrelsen

av nöjdhet visar att i gruppen unga har 16–19åringarna
högst medelvärde, därefter minskar
nöjdheten med ålder. Svenskfödda är i högre
grad nöjda med sin fritid än utrikes födda, studenter
är i större utsträckning nöjda än de som
arbetar, som i sin tur är mer nöjda än de som är
arbetslösa. Boende i glesbygd är i något större
utsträckning nöjda med fritiden än storstadsbor,
likaså är unga vars föräldrar har en kort
utbildning i något högre grad nöjda än dem
med en eller två föräldrar som har lång utbildning.
De som har höga indextal i de två index
som skapades av de egenskaper svarspersonerna
ansåg var viktiga i val av fritidssyssla, förverkligande-
och nyttoindexet, (se figur 13.5 och 13.6)
är också i högre grad nöjda med fritiden än
ungdomar med lägre indexvärden. Om man är
man eller kvinna spelar liten roll för hur nöjd
man är med sin fritid.
Finns det då en koppling mellan hur man
upplever sin fritid och hur man mår i allmänhet?
Om man samkör svaren i nöjdhetsfrågan
med det livskvalitetsindex vi tidigare använt oss
av (se kapitel 8) framgår det att 29 procent av de
unga som uppger en låg livskvalitet svarar att de
är missnöjda med sin fritid (svarat 1 och 2 på
den 5-gradiga skalan). Av de med en hög livskvalitet
är endast 6 procent missnöjda. Samma mönster
syns i andelen som är nöjda med fritiden, där
35 procent i gruppen med en låg livskvalitet och
77 procent av de med en hög livskvalitet fyllt i 4
eller 5 på skalan. Liknande tendenser framkommer
för arbetslöshet och hur nöjd man är med
sin fritid. Ju svårare man upplevt arbetslösheten,
desto mindre nöjd är man med fritiden.
Om man även tittar på kopplingen mellan
nöjdhet med fritid och hur mycket tid man
anser sig ha till fritiden svarar 46 procent av
dem som har fyllt i extremvärdet att de anser
sig ha för lite fritid och 55 procent av dem som
276
anser sig ha för mycket fritid att de är nöjda
med fritiden. Motsvarande siffra för de som
anser sig varken ha för mycket eller lite fritid
(svarat 3 på den 5-gradiga skalan) är 71 procent.
En jämförelse av resultaten i 2002 och 2007
års attitydundersökningar visar att gruppen
med en låg livskvalitet i något större utsträckning
verkar vara missnöjd med sin fritid 2007.
Det standardiserade medelvärdet för unga med
en låg livskvalitet var i 2002 års undersökning
55,5 på en hundragradig skala där 0=helt missnöjd
och 100=helt nöjd. I år har motsvarande
siffra sjunkit till 51,6. För unga med en hög livskvalitet
är det standardiserade medelvärdet i
princip oförändrat och ligger på cirka 75.
Unga och fritid 2007
Många av de tendenser i ungas fritidsvanor och
attityder till fritid som vi såg 2002 har bekräftats
i årets undersökning. Att fritiden ska vara
rolig och att man får lära sig nya saker är fortfarande
det unga nämner i störst utsträckning
som viktigt och upplevelsen av hur mycket fritid
man anser sig ha har inte förändrats nämnvärt.
Det finns dock förändringar som ger upphov
till funderingar. Att fritiden betyder mycket för
såväl unga som äldre råder det inget tvivel om,
betydelsen av att ha fritid har ökat över tid. Men
årets undersökning visar också på tendenser till
att fritiden inte verkar ges riktigt samma avgörande
betydelse som tidigare. Unga uppger dessutom
att de i lägre grad deltar i föreningsliv och
organisationer och ägnar sig i mindre utsträckning
åt de flesta av de fritidsaktiviteter som förekommer
i undersökningen. Är resultaten en
tillfällighet eller ser vi början på ett trendbrott
där unga fortsätter att värdesätta fritiden högt,
men där den inte anses lika avgörande för tillvaron
och identiteten som tidigare?