01.09.2013 Views

Unga med attityd - Ungdomsstyrelsen

Unga med attityd - Ungdomsstyrelsen

Unga med attityd - Ungdomsstyrelsen

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>Unga</strong>s utbildningsnivå<br />

Utbildning är en viktig resurs som har stor betydelse<br />

för möjligheterna på arbetsmarknaden<br />

för alla. För unga är utbildning särskilt viktig,<br />

eftersom de i många fall saknar arbetslivserfarenhet<br />

och referenser till tidigare arbetsgivare.<br />

Utbildning och betyg är därför i många fall en<br />

viktig signal till potentiella arbetsgivare om<br />

personens kapacitet. Eftersom utbildning är en<br />

så viktig bakgrundsfaktor redovisas först ungas<br />

utbildningsnivå.<br />

Tabell 12.1 visar att unga lämnar grund- och<br />

gymnasieskolan <strong>med</strong> olika förutsättningar för<br />

det framtida arbetslivet. Trots att de var högst<br />

14 år när de kom till Sverige, har unga som är<br />

födda i länder i Afrika betydligt lägre utbildningsnivåer<br />

än inrikes födda unga. Detta gäller<br />

särskilt de unga männen, där nästan en tredje-<br />

243<br />

del har enbart förgymnasial utbildning och<br />

mindre än en tiondel någon form av eftergymnasial<br />

utbildning. Även unga födda i länder i<br />

Latinamerika och Norden och män från Asien,<br />

lämnar skolan <strong>med</strong> betydligt sämre utbildningsmässiga<br />

förutsättningar än inrikes födda<br />

unga.<br />

Särskilt anmärkningsvärt är de höga andelarna<br />

<strong>med</strong> okänd utbildning, det rör sig ju om unga<br />

som kom till Sverige under grundskoletiden (14<br />

år eller yngre). Uppgifterna i utbildningsregistret<br />

genereras via rapportering från skolorna<br />

och borde därför finnas för alla unga som påbörjat<br />

grundskolan. En angelägen och obesvarad<br />

fråga är här om bristerna i statistiken kan<br />

bero på att en del av dessa unga aldrig fångats<br />

upp av det svenska skolsystemet?<br />

Tabell 12.1 Utbildningsnivå år 2004, ungdomar 20–24 år, inrikes födda och utrikes<br />

födda <strong>med</strong> vistelsetid minst 10 år. Procent<br />

Förgymnasial Gymnasium Efter- Efter- Total<br />

gymnasial gymnasial Okänd efter-<br />

2år gymnasial<br />

KVINNOR<br />

Sverige (N 216 633) 10,4 57,0 16,2 15,4 1,0 31,6<br />

Övr Norden (N 806) 18,5 54,1 14,5 11,7 1,2 26,2<br />

Övr EU15 (N 602) 14,8 49,5 15,8 14,5 5,5 30,3<br />

Övr Europa (N 5 645) 14,9 52,9 16,4 14,0 1,8 30,4<br />

Afrika (N 1 344) 25,6 53,7 9,1 6,2 5,4 15,3<br />

Asien (N 9 294) 15,0 54,6 16,0 12,5 1,9 28,5<br />

Latinamerika (N 2 377) 20,7 57,8 12,0 6,9 2,7 18,9<br />

MÄN<br />

Sverige (N 230 448) 12,9 64,0 11,8 10,0 1,3 21,8<br />

Övr Norden (N 893) 24,1 57,4 9,4 7,2 1,9 16,6<br />

Övr EU15 (N 669) 15,8 54,1 16,0 10,8 3,3 26,8<br />

Övr Europa (N 6 028) 20,7 58,6 11,3 7,5 2,0 18,8<br />

Afrika (N 1 582) 32,4 52,8 6,3 3,0 5,6 9,3<br />

Asien (N 9 379) 23,0 55,8 12,0 7,1 2,2 19,1<br />

Latinamerika (N 2 734) 24,7 59,8 9,0 3,6 3,0 12,6<br />

Källa: Sahin & Schröder (2007) uppgifter från Integrationsverkets databas STATIV.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!