Unga med attityd - Ungdomsstyrelsen
Unga med attityd - Ungdomsstyrelsen
Unga med attityd - Ungdomsstyrelsen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Attityder<br />
Attityder och normer anges ofta i forskningen<br />
som betydelsefulla för ungdomars väg genom<br />
skolan och in på arbetsmarknaden. Arbetsgivares<br />
uppfattningar om unga <strong>med</strong> utländsk bakgrund<br />
påverkar deras beslut om vem de ska anställa.<br />
Hur mycket unga själva satsar på utbildning<br />
och på att söka jobb hänger också samman <strong>med</strong><br />
deras – och deras föräldrars – <strong>attityd</strong> till utbildning<br />
och arbete.<br />
Arbetsgivares diskriminering<br />
Det finns en stor mängd studier av skillnader<br />
på arbetsmarknaden mellan unga <strong>med</strong> svensk<br />
och <strong>med</strong> utländsk bakgrund. På senare år berör<br />
flera av dessa studier förekomsten av diskriminering<br />
på arbetsmarknaden. Många av de mest<br />
övertygande studierna avser unga på arbetsmarknaden.<br />
Bristande kunskaper i svenska språket anges<br />
ofta som en anledning till att unga <strong>med</strong> utländsk<br />
bakgrund har svårare att få jobb än andra unga.<br />
De studier som använt data <strong>med</strong> information<br />
om ungdomarnas kunskaper i svenska språket<br />
är därför av särskild betydelse.<br />
Behtoui (2006a), Nekby & Özcan (2006) och<br />
Vilhemsson (2002) studerar unga (upp till 30<br />
år) <strong>med</strong> utländsk bakgrund, som antingen är<br />
födda i Sverige eller kom till Sverige innan de<br />
började skolan. De data som används innefattar<br />
betyg i svenska (Behtoui 2006a & Vilhemsson<br />
2002) eller självuppskattade kunskaper i svenska<br />
språket (Nekby & Özcan 2006). Alla tre studierna<br />
har också information om föräldrarnas<br />
utbildningsnivå och socioekonomiska position.<br />
Trots att jämförelsen gäller unga <strong>med</strong><br />
samma kunskaper i svenska språket och <strong>med</strong><br />
samma familjebakgrund så visar alla tre studierna<br />
att löner och/eller sysselsättning är lägre<br />
för unga <strong>med</strong> utomeuropeisk bakgrund. Enligt<br />
250<br />
författarna är diskriminering i samband <strong>med</strong><br />
rekryteringen till lediga jobb den mest troliga<br />
förklaringen till dessa skillnader på arbetsmarknaden<br />
I en annan registerstudie jämförs adoptivbarn<br />
<strong>med</strong> sannolikt europeiskt och icke-europeiskt<br />
utseende (Rooth 2002). De adoptivbarn som<br />
har ett sannolikt icke-europeiskt utseende hade<br />
större risk att bli arbetslösa än adoptivbarn <strong>med</strong><br />
sannolikt europeiskt utseende.<br />
En annan metod för att mer direkt studera<br />
diskriminering är att använda så kallade fältexperiment.<br />
Föregående år gjordes två sådana<br />
experiment. Carlsson & Rooth (2006) använder<br />
så kallad ”correspondence testing” där par<br />
av unga män <strong>med</strong> jämförbara meriter skriftligt<br />
sänder ansökningshandlingar till samma lediga<br />
jobb. En av de arbetssökande i varje par hade ett<br />
arabiskt klingande namn och den andre ett<br />
svenskklingande. Förekomsten av diskriminering<br />
mäts om bara den ene av de likvärdigt meriterade<br />
inbjuds att komma till en intervju. Beroende<br />
på hur ”nettodiskrimineringsgraden” beräknas<br />
varierar diskrimineringen mot dem <strong>med</strong><br />
arabiskt klingande namn till mellan 10 och 29<br />
procent.<br />
The International Labour Organisation (ILO)<br />
(2006) har använt ”situation testing” för att mäta<br />
förekomsten av diskriminering på den svenska<br />
arbetsmarknaden. Även här konstrueras par av<br />
likvärdigt kvalificerade unga arbetssökande som<br />
söker samma lediga jobb. Den ena i paret har<br />
en bakgrund från Mellanöstern och den andra<br />
svensk bakgrund. Testet genomförs i tre steg,<br />
telefonförfrågan om den lediga platsen, kallelse<br />
till intervju och slutligen erbjudande om arbete.<br />
Även här pekar resultaten på diskriminering<br />
på arbetsmarknaden. Sverige skiljer sig från<br />
många andra länder som genomfört samma typ<br />
av test i ILO:s regi. I Sverige sker bortsorteringen
Change language