Unga med attityd - Ungdomsstyrelsen
Unga med attityd - Ungdomsstyrelsen
Unga med attityd - Ungdomsstyrelsen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Inledning<br />
<strong>Ungdomsstyrelsen</strong> ska enligt myndighetens<br />
instruktion ansvara för att det finns samlad<br />
kunskap om ungdomars levnadsvillkor. Attitydoch<br />
värderingsstudien ingår som ett komplement<br />
till de kvantitativa indikatorer och fördjupade<br />
tematiska analyser om utgör uppföljningssystemet<br />
inom det ungdomspolitiska<br />
området. Undersökningen innebär en möjlighet<br />
att samlat analysera ungas <strong>attityd</strong>er till de<br />
flesta områden som ingår i ungdomspolitiken;<br />
arbete, hälsa, utbildning, inflytande och fritid<br />
och jämföra dessa <strong>attityd</strong>er <strong>med</strong> andra generationer<br />
och mellan olika grupper unga.<br />
Dessa <strong>attityd</strong>- och värderingsundersökningar<br />
där fokus har legat på att mäta skillnader mellan<br />
olika generationer har genomförts sedan<br />
1993. Den första var Ungdomars välfärd och värderingar<br />
(SOU 1994:73). <strong>Ungdomsstyrelsen</strong> har<br />
genomfört sådana undersökningar sedan 1997,<br />
Ny tid nya tankar (<strong>Ungdomsstyrelsen</strong> 1998) och<br />
De kallar oss unga (<strong>Ungdomsstyrelsen</strong> 2003).<br />
Samtliga undersökningar har genomförts i<br />
samråd <strong>med</strong> forskare.<br />
<strong>Ungdomsstyrelsen</strong>s undersökningar inkluderar<br />
flera generationer. Åldersspannet är från 16–<br />
74 år. Det innebär att vi kan se om det finns<br />
skillnader mellan vad yngre och äldre anser,<br />
men också peka på när dessa skillnader inte<br />
finns. För att vi ska kunna se skillnader mellan<br />
olika grupper av unga är ungdomsurvalet betydligt<br />
större än urvalet i åldersgruppen 35–74<br />
år. Då undersökningen har genomförts flera<br />
gånger finns också möjligheten att utifrån resultaten<br />
föra en diskussion om ”tidsanda” och<br />
det omgivande samhället.<br />
15<br />
Attityder och värderingar<br />
– hur fungerar de?<br />
Det finns mycket skrivet om <strong>attityd</strong>er och värderingar,<br />
hur de formas och vad de har för koppling<br />
till ett senare faktiskt handlande. Här följer<br />
en kort sammanfattning.<br />
Värderingar är grundläggande trögförändrade<br />
orienteringar som styr människors <strong>attityd</strong>er och<br />
beteenden (Oscarsson 2002) och som huvudsakligen<br />
formas under barn- och ungdomsåren.<br />
En del värden refererar till önskvärda existentiella<br />
mål som frihet, lycka, harmoni och jämlikhet.<br />
Andra refererar till sätt att uppträda, till<br />
exempel artig, modig, intellektuell eller kärleksfull<br />
(Oscarsson 2002). Diskussioner om hur<br />
värderingar förändras brukar i huvudsak handla<br />
om tre olika förklaringsmodeller:<br />
Tidsandan, den samhälleliga kontext som<br />
skiljer olika tidsperioder från varandra.<br />
Livsfas, det vill säga att vårt fokus skiftar<br />
när vi åldras.<br />
Generation, olika generationer växer upp<br />
under olika förhållanden vilket resulterar<br />
i att olika generationer har olika värderingar.<br />
Attityder är mer påverkbara uttryck för värderingar<br />
och kan formas under hela livet. De kan<br />
gälla allt från tandkräm till feminism och vara<br />
såväl positiva som negativa. Attitydbegreppet<br />
används idag av många socialpsykologer och<br />
sociologer för att förstå hur människor agerar,<br />
tänker och orienterar sig i tillvaron. Attityder<br />
kan sägas ha fyra olika funktioner som har olika<br />
grader av påverkan på vårt handlande:
Change language