Unga med attityd - Ungdomsstyrelsen
Unga med attityd - Ungdomsstyrelsen
Unga med attityd - Ungdomsstyrelsen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Rättighetsperspektivet<br />
i ungdomspolitiken<br />
I Regeringens proposition 2004/05:2 Makt att<br />
bestämma – rätt till välfärd definieras rättighetsperspektivet<br />
i termer av att unga ska ha samma<br />
rätt till goda levnadsvillkor som övriga <strong>med</strong>borgare.<br />
Deras mänskliga rättigheter skall skyddas<br />
och främjas och de skall tillförsäkras social<br />
och ekonomisk trygghet, god hälsa och<br />
möjlighet till utveckling. Inte minst handlar<br />
det om rätten att vara <strong>med</strong> och påverka<br />
sitt eget liv, sin närmiljö och samhällsutvecklingen<br />
i stort. (Regeringens<br />
proposition 2004/05:2, s.25.)<br />
Denna definition ger en bred överblick över<br />
de områden som är av relevans vid en studie av<br />
ungas mänskliga rättigheter och fungerar väl<br />
som en övergripande definition av ett rättighetsperspektiv.<br />
Här finns såväl en referens till <strong>med</strong>borgerliga<br />
och politiska rättigheter som till ekonomiska,<br />
sociala och kulturella rättigheter.<br />
Dessutom poängteras icke-diskriminering av<br />
unga i relation till andra grupper. Svårigheten<br />
<strong>med</strong> rättighetsperspektivet inom ungdomspolitiken<br />
ligger snarare i relationen till de övriga<br />
övergripande perspektiven: självständighets-,<br />
resurs- och mångfaldsperspektiven. Samtliga dessa<br />
perspektiv har också klara rättighetsdimensioner.<br />
Att människor ska kunna vara självständiga,<br />
uppfattas som resurser i samhället och inkluderas<br />
oavsett bakgrund är alla viktiga utgångspunkter<br />
i ett rättighetsrespekterande samhälle<br />
och således i sig delar av rättighetsperspektivet.<br />
I analysen av mänskliga rättigheters roll i<br />
ungas vardag kommer jag att använda en tolkning<br />
av begreppet rättighetsperspektiv som har<br />
fem olika dimensioner:<br />
81<br />
1. Har unga lika möjligheter att tillgodose<br />
och/eller åtnjuta sina rättigheter som andra<br />
samhällsgrupper?<br />
2. Har andra samhälls<strong>med</strong>lemmar en klar<br />
uppfattning om att unga har rättigheter som<br />
inte kan tas ifrån dem?<br />
3. Finns det en tydlig insikt hos unga om att<br />
de har rättigheter som inte får tas ifrån dem?<br />
4. Har unga en klar uppfattning om att andra<br />
grupper har rättigheter som inte kan fråntas<br />
dem?<br />
5. Får unga tydliga signaler från politiker och<br />
myndigheter om att de har vissa rättigheter som<br />
de inte kan fråntas?<br />
Vad kan vi då utläsa av det material som <strong>Ungdomsstyrelsen</strong>s<br />
<strong>attityd</strong>- och värderingsstudie ger<br />
oss?<br />
Jämlika rättigheter för alla<br />
Alla människor har rätt till alla rättigheter utan<br />
undantag och oberoende av ålder, kön, sexuell<br />
läggning, etnisk och religiös bakgrund, funktionshinder<br />
och så vidare. Jämlikt åtnjutande<br />
av rättigheter för alla är alltså en fråga som är av<br />
stor vikt också i ungdomspolitiken. Undersökningens<br />
data ger oss möjlighet att se i vilken<br />
mån unga upplever att deras rättigheter är tillgodosedda<br />
och jämföra denna siffra <strong>med</strong> den<br />
övriga befolkningen vilket kan ge en indikation<br />
om ungas rättigheter tillgodoses i dagens<br />
Sverige.<br />
Hur upplever då unga sin vardag i jämförelse<br />
<strong>med</strong> den övriga befolkningen? Undersökningens<br />
data ger här två olika slags svar som båda är<br />
tänkvärda. Å ena sidan anser 70 procent av alla
Change language