Unga med attityd - Ungdomsstyrelsen

Arbetsmarknaden
1999–2004 för utrikes och
inrikes födda unga
Det finns en mängd faktorer som påverkar
ungas möjligheter till arbete och studier. En av
dessa är efterfrågan på arbetskraft, som påverkar
både möjligheten att få ett jobb och hur
många som väljer att studera. Tidsserierna över
unga som varken arbetar eller studerar täcker i
detta kapitel åren 1999–2004.
Konjunkturutvecklingen
För att ge en uppfattning om i vilken arbetsmarknadskonjunktur
dessa unga gjorde sitt inträde
på arbetsmarknaden, ges en bild av hur
ungdomsarbetslösheten utvecklats under en
längre tidsperiod. Som framgår av figur 12.1
ökade ungdomsarbetslösheten under början av
20
18
16
14
12
10
8
6
4
2
0
1963 -66 -69 -72 1975 -78 -81 -84 -87 1990 -93 -96 -99 2002 -05
Källa: Statistiska centralbyrån, arbetskraftsundersökningarna (AKU).
Kommentar: April 2005 infördes en ny EU-anpassad AKU, vilket medför att resultaten inte är helt jämförbara
med de tidigare undersökningarna.
Figur 12.1 Arbetslösa i procent av arbetskraften 1963–2006. Unga 20–24 år. Procent.
244
1990-talet till nivåer som låg långt över vad som
förekommit sedan arbetskraftsundersökningarna
startade på 1960-talet. En del av de unga som
ingår i tidsserierna över dem som varken arbetar
eller studerar kan ha gjort sin debut på arbetsmarknaden
redan under krisåren i början
av 1990-talet. I mitten av 1990-talet sjönk sedan
ungdomsarbetslösheten, men nådde aldrig
ner till de nivåer som fanns före 1990-talskrisen.
Åren 1999–2004, det vill säga de år jag
redovisar andelen unga som varken arbetar eller
studerar, karaktäriserades av en kraftigt stigande
arbetslöshet.
Unga som varken arbetar eller studerar
Tidsserierna i detta avsnitt jämför unga som är
födda i olika delar av världen 4 . För samtliga utrikes
födda unga gäller att de har bott i Sverige
under avsevärd tid – 10 år eller längre – och