Unga med attityd - Ungdomsstyrelsen
Unga med attityd - Ungdomsstyrelsen
Unga med attityd - Ungdomsstyrelsen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Thomas Johansson<br />
Ny ungdom?<br />
Reflektioner kring utveckling, identitet och självständighet<br />
Flytande ungdom?<br />
Under 1900-talet och fram till idag har gränserna<br />
mellan barndom, ungdomstid och vuxenliv<br />
förändrats och förskjutits (se bland annat<br />
Ziehe 1989 & 2004, Bjurstöm 1997, Bengtsson<br />
2001 samt Lalander & Johansson 2007). 1 Det<br />
finns förstås inga definitiva eller statiska gränser<br />
mellan den ena eller andra perioden i livet,<br />
utan vad vi ser är snarare ständiga förskjutningar<br />
och tillkomsten av nya och tillfälliga gränser.<br />
Idag förekommer det till exempel en hel del<br />
diskussioner om barndomens status och innehåll<br />
och författare och debattörer pekar åt lite<br />
olika håll. Samtidigt som det talas om ”det<br />
kompetenta barnet” och om vikten av att barn<br />
ska vara delaktiga i samhället och i beslut som<br />
rör deras framtid, kan vi se hur vuxna upprörs<br />
över att barn vill klä sig som tonåringar.<br />
Mycket av detta handlar om att tonårsperioden<br />
inleds allt tidigare. Barnen står ju på inget<br />
sätt utanför samhället, utan påverkas av reklam<br />
och <strong>med</strong>ier. Vi kan till exempel se hur reklam<br />
och mode producerar bilder som i förlängningen<br />
kan påverka barn att klä sig sexigt och<br />
utmanande. Det finns forskare som menar att<br />
barndomen riskerar att försvinna och att barn<br />
idag snarare förväntas att bete sig som tonåringar<br />
(Johansson 2007). I grunden handlar<br />
denna diskussion om vart gränsen mellan barndom<br />
och ungdom ska och bör dras.<br />
I och <strong>med</strong> att gränsen mellan tonåringar, unga<br />
och vuxna har blivit allt vagare, ser vi också hur<br />
vuxna klär sig i ”tonårskläder” och hur ungdomar<br />
tar på sig ”vuxenkläder”. Idag finns inte<br />
39<br />
några klara och entydiga gränser för smak, kläder<br />
eller stil. Ungdomar lyssnar till exempel på<br />
rockmusik från 1970-talet, <strong>med</strong>an vuxna ägnar<br />
sig åt house och hip hop. Men kläder, stil, smak<br />
och andra estetiska uttrycks<strong>med</strong>el är fortfarande<br />
viktiga markörer och <strong>med</strong>el för att skapa<br />
skiljelinjer mellan till exempel olika status- och<br />
åldersgrupper. I takt <strong>med</strong> att gränserna mellan<br />
dessa grupper har blivit vagare, har dock mode<br />
och smak fått en mer relativ karaktär, det vill<br />
säga det är inte lika lätt längre att avgöra vilka<br />
kläder eller vilken musik som hör hemma i en<br />
bestämd klass eller åldersgrupp. Detta innebär<br />
inte att gränserna har blivit helt flytande. Det<br />
är bara mer komplicerat att läsa och tolka stil,<br />
smak och konsumtion som uttryck för specifika<br />
status- eller åldersgrupper (Lalander & Johansson<br />
2007).<br />
Ungdom har också andra symboliska innebörder.<br />
Ungdomlighet, det vill säga den unga och<br />
vackra kroppen, har till exempel blivit något av<br />
ett dominerande samhällsideal. Vi omges idag<br />
<strong>med</strong>ialt sett av vältränade och vackra unga kroppar.<br />
Trycket på att vara vacker, vältränad och att<br />
ha ”rätt” stil ökar. Förmodligen finns det ett<br />
samband mellan detta och antalet plastikoperationer<br />
och försäljningen av träningskort. Ungdom<br />
är <strong>med</strong> andra ord inte bara en period i<br />
livet, utan även en kulturell och symbolisk referenspunkt.<br />
Men det finns andra och mer<br />
materiella markörer som kan användas för att<br />
dra gränser mellan ungdomar och vuxna – som<br />
till exempel om man har ett arbete eller inte,<br />
äger en fastighet eller har barn. Samtidigt är det
Change language