Unga med attityd - Ungdomsstyrelsen

Johansson, T. (2007). Experthysteri:
kompetenta barn, curlingföräldrar
och supernannies. Stockholm:
Atlas.
Lalander, P. & Johansson, T.
(2007). Ungdomsgrupper i teori och
praktik. Lund: Studentlitteratur.
Mangs, K. & Martell, B. (2002).
0–20 år i psykoanalytiskt perspektiv.
Lund: Studentlitteratur.
O’Donnell, M. & Sharpe, S.
(2000). Uncertain Masculinities.
Youth, Ethnicity and Class in
Contemporary Britain. London:
Routledge.
Sennett, R. (2000). När karaktären
krackelerar. Stockholm: Atlas.
Sernhede, O. (2002). Alienation is
my nation. Stockholm: Ordfront.
Ungdomsstyrelsen (2003). De
kallar oss unga. Stockholm:
Ungdomsstyrelsen.
Willis, P. (1977/1983). Fostran till
lönearbete. Göteborg: Röda
bokförlaget.
Ziehe, T. (1989). Kulturanalyser.
Stockholm/Stehag: Symposion.
Ziehe, T. (2004). Oer af intensitet i
et hav af rutine. Nya texter om
ungdom, skole og kultur. Köpenhamn:
Forlaget politisk revy.
Fotnot
1 Jag är medveten om att det
givetvis inte finns någon historisk
tidpunkt där gränserna mellan
olika åldersgrupper har varit helt
fasta och bestämda. Däremot har
denna diskussion om ålder,
generation och gränser ett starkt
drag av modernitet över sig.
2 I Svenska dagbladet (29 april
2007) konstateras att dagens
tonåringar tillhör den första
generationen som växer upp med
sämre hälsa än sina föräldrar.
Artikeln bygger på en sammanställning
av flera rapporter samt
statistik från SCB.
3 Ett stort tack till Susanne Zander
för goda råd och teknisk assistens.
4 Frittarbeteindex består av två
påståenden: Arbetet är självständigt
och Det är fria arbetstider.
Kombinerbartarbeteindex består
också av två påståenden: Det finns
goda möjligheter att kombinera
arbete med hem och barn, samt
Det finns goda möjligheter att
kombinera arbete med fritid”.
5 Detta index baseras på två frågor:
Det finns bra möjligheter att knyta
internationella kontakter och resa
utomlands (i yrkeslivet, min
anmärkning), samt Viktigt när 35:
Har hunnit resa och se sig om i
världen. I figur 3.2 ser vi de fem
grupper som i störst utsträckning
är positiva och de fem som i minst
utsträckning är positiva.
57
6 Statistiken är från slutet av 1990talet,
men den ger en fingervisning
om fenomenets omfattning.
7 Samtliga skillnader mellan
grupper är signifikanta. Index för
homosexualitet är summering av
frågorna 51a–c. Motsvarande gäller
index för invandring och invandrare
på frågorna 47 e, f, k, m, n, o
och p.
8 Jag är medveten om att denna typ
av kategoriseringar är problematiska.
Kategorin utrikes född är
svårtolkad och den inbegriper en
stor inbördes komplexitet. Därför
tolkar jag relativt försiktigt kring
detta.