Unga med attityd - Ungdomsstyrelsen
Unga med attityd - Ungdomsstyrelsen
Unga med attityd - Ungdomsstyrelsen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Det andra sättet att stärka mänskliga rättigheters<br />
roll i den dagliga verksamheten är mer i<br />
linje <strong>med</strong> det som kan beskrivas som människorättsbaserad<br />
politik. Uppgiften här blir att<br />
förändra samtliga policyområden så att de<br />
genomsyras av mänskliga rättigheter. Detta kräver<br />
just att de utgångspunkter som återspeglas i<br />
människorättssystemet ska vara grunden för alla<br />
handlingsplaner och processer oavsett om de<br />
behandlar infrastruktur, integration eller miljö.<br />
En konsekvent rättighetsbaserad politik måste<br />
således utgå från allas lika värde och lika rättigheter<br />
och lägga tonvikt på samtliga mänskliga<br />
rättigheter; såväl de <strong>med</strong>borgerliga och politiska<br />
rättigheterna som de ekonomiska, sociala och<br />
kulturella vilket gör att vi <strong>med</strong> nödvändighet<br />
hamnar i samtliga politik- och verksamhetsområden.<br />
Eftersom staten Sverige har tagit på sig att arbeta<br />
för mänskliga rättigheter i det svenska samhället<br />
är detta en skyldighet för hela den offentliga<br />
verksamheten. Men förutom denna, i sig<br />
fullt tillräckliga utgångspunkt, finns ytterligare<br />
fyra huvudpoänger <strong>med</strong> att aktivt arbeta <strong>med</strong><br />
ett rättighetsperspektiv inom offentlig verksamhet<br />
(Osmani 2003).<br />
1. Rättighetsperspektivet stärker den enskilda<br />
människans möjligheter att agera självständigt<br />
eftersom hon <strong>med</strong> rätta kan kräva att staten i<br />
alla dess verksamheter har skyldighet att skydda<br />
och främja hennes rättigheter och också kommer<br />
att hållas ansvarig om den inte lever upp<br />
till denna skyldighet. Detta skapar självständiga<br />
och engagerade <strong>med</strong>borgare.<br />
80<br />
2. Rättighetsperspektivet tar sin utgångspunkt<br />
i jämlikhet och icke-diskriminering, vilket ofta<br />
pekar på det faktum att många underprivilegierade<br />
individers och gruppers situation har<br />
sitt ursprung i olika slags diskriminering – att<br />
var och ens rättigheter inte efterlevs. Detta gör<br />
det i sin tur nödvändigt för en människorättsbaserad<br />
politik att ta sig an de institutioner och<br />
sedvänjor i samhället som upprätthåller diskriminerande<br />
strukturer.<br />
3. Människorättsbaserad politik fokuserar på<br />
politikernas och tjänstemännens ansvar i den<br />
mån deras agerande påverkar människors rättigheter.<br />
Rättigheter innebär att någon annan<br />
har skyldigheter. Juridiska och administrativa<br />
ramverk som tydliggör ansvarsfrågan blir därför<br />
en nödvändig del av all rättighetsbaserad<br />
politik.<br />
4. Människorättsbaserad politik lägger lika<br />
mycket vikt på de processer som leder fram till<br />
politikens mål som på själva målen. Allra viktigast<br />
blir frågan om folkligt deltagande och framför<br />
allt marginaliserade gruppers deltagande i<br />
samtliga delar av processen. Rättighetsbaserad<br />
politik uppfattar deltagande som centralt. Att<br />
delta är inte bara ett <strong>med</strong>el för att uppnå ett<br />
specifikt syfte, utan en grundläggande mänsklig<br />
rättighet som måste förverkligas för sin egen<br />
skull.