Unga med attityd - Ungdomsstyrelsen

stor möjlighet att påverka sitt val av utbildning
än de unga som är födda i Sverige (86 procent).
Detta är extra problematiskt då utbildning för
denna grupp kan vara mer betydelsefull för deras
fortsatta status på arbetsmarknaden än för
den svenskfödda gruppen som i långt större utsträckning
har kontakter in i arbetsmarknaden
(tabell 5.18).
Mer än tre fjärdedelar av unga uppfattar att de
har ett stort eller relativt stort inflytande över sitt
yrkesval (tabell 5.19). Det ser däremot sämre ut
för det inflytande som de anser sig ha över politiska
beslut. Här är det bara 12 procent av alla
unga som tycker sig ha stort eller relativt stort
inflytande över politiska beslut, vilket är problematiskt.
Att det inte är en sämre siffra än för de
äldre gör ju på intet sätt situationen bättre (tabell
5.20). Den absolut övervägande majoriteten av
alla unga ser inte heller medlemskap i intresseorganisationer
som en väg att påverka samhället.
Unga vuxnas uppfattning om
olika gruppers rättigheter
För att ett samhälle ska kunna anses vara rättighetsrespekterande
är det förstås av stor vikt att
olika grupper respekterar varandras rätt till åtnjutande
av mänskliga rättigheter. Det är därför
intressant att få en bild av hur unga ser på
mänskliga rättigheter för andra grupperingar
som homo-, bi-, och transpersoner, människor
med annan etnisk eller religiös bakgrund, personer
med funktionshinder, äldre människor,
personer av annat kön och så vidare. Dessa kategorier
är förstås inte exkluderande och det
finns naturligtvis många unga som tillhör flera
av dessa kategorier samtidigt. Ungas uppfattning
om olika gruppers rättigheter kan utläsas av en
variation av olika attitydfrågor. Har unga en klar
uppfattning om att andra grupper har rättigheter
som inte kan fråntas dem?
84
Jämställdhetsfrågan är högre prioriterad bland
de yngre än bland de äldre i undersökningen.
Till exempel anser 36 procent av de unga att det
är relativt viktigt eller mycket viktigt med en
jämn könsfördelning på arbetsplatsen att jämföra
med 29 procent av de över 35 år (tabell
5.21). Mer aktiva åtgärder som kvotering – så
kallad affirmative action – för att påskynda jämställdhet
får även i något större utsträckning
stöd av de yngre än av de äldre (33 procent mot
27 procent, tabell 5.22). Här tar unga kvinnor
en mycket tydligare ställning för kvotering än
de jämnåriga männen. Fyra av tio av alla kvinnor
mellan 16 och 29 år, tycker att man bland
annat bör kvotera in kvinnor i vissa speciellt
mansdominerade yrken men bara 25 procent
av männen i samma åldersgrupp (tabell 5.23).
Kvotering ses också som en bra lösning av något
fler utrikes födda än av svenskfödda bland
de unga (40 procent jämfört med 31 procent)
(tabell 5.24).
Det är också en betydligt större andel unga
som ser jämställdhet som den viktigaste samhällsfrågan
(16 procent) än av de över 35 år (7
procent, tabell 5.25). Det omvända förhållandet
kan man finna kring frågan om beteendeskillnader
mellan män och kvinnor kan anses
bero på biologiska skillnader mellan könen.
Här instämmer 16 procent helt i gruppen 35–
74 år att så är fallet men bara 8 procent av de
unga (tabell 5.26). I relation till frågan om kvinnan
ska ta det största ansvaret för barnen motsätter
sig 80 procent av de unga denna uppfattning
att jämföra med 75 procent av de äldre
(tabell 5.28). Lite motsägelsefullt anser dock de
unga i större utsträckning än äldre att män generellt
är bättre ledare än kvinnor (15 procent
jämfört med 8 procent) (tabell 5.27).
Förslaget att äldre bör gå i pension tidigare för
att ge unga plats på arbetsmarknaden ser de