Unga med attityd - Ungdomsstyrelsen

tiker än äldre. Mer än var femte i gruppen mellan
16–29 år säger att de aldrig skulle ta kontakt
med någon politiker medan samma inställning
hos de äldre delas av 17 procent (tabell 51).
Bland unga som är födda utrikes är siffran ännu
högre, drygt 29 procent av denna grupp menar
att de aldrig skulle ta kontakt med någon politiker.
Unga har också i relativt stor utsträckning
ett ringa förtroende för riksdagen och regeringen,
något som de delar med de äldre. I gruppen
unga hyser 43 procent litet eller mycket
litet förtroende för våra mest centrala politiska
organ att jämföra med 40 procent av de äldre
(tabell 5.57). Allt detta kan vara mer eller mindre
betydelsefullt. Om inte unga ser det traditionella
politiska systemet som den viktigaste arenan
för att utöva rätten till politiskt deltagande
så kanske det finns andra arenor där de känner
att de har mer inflytande.
Det är därför beklämmande att se att unga i
mycket ringa omfattning uppfattar att de har
stora möjligheter att föra fram åsikter till dem
som bestämmer i samhället – oavsett vilka dessa
är. Knappt var tionde ung, 9 procent, upplever
sig ha bra möjlighet till detta – att jämföra med
16 procent av de äldre i undersökningen, en
siffra som i sig också visar på klara brister i ungas
rätt till politiskt deltagande (tabell 5.47). Samtidigt
anser 56 procent av gruppen 16–29 år att
man bör blanda sig i politiken och stödja det
rätta och protestera mot det som är fel vilket är
en något lägre siffra än bland de äldre där 61
procent instämmer (tabell 5.64).
En av de viktigaste instanserna för att upprätthålla
mänskliga rättigheter i de fall implementeringen
har fallerat är förstås rättsväsendet. Förtroendet
för rättsväsendet en viktig indikation
på individernas tillit till att få sina rättigheter
tillgodosedda genom det juridiska systemet. Det
är därför illavarslande när en tredjedel av grup-
87
pen unga, 35 procent, har litet eller mycket litet
förtroende för rättsväsendet. Det blir inte
bättre av att siffrorna speglas i gruppen 35–74åringar
(33 procent) utan visar på ett stort problem
för att driva mänskliga rättigheter den juridiska
vägen (tabell 5.53).
Lika illa för värnandet av mänskliga rättigheter
är det att 15 procent av de unga säger att de
aldrig skulle överklaga ett myndighetsbeslut –
till skillnad från 7 procent av de äldre (tabell
5.48). Även här finns en skillnad mellan könen
där en större andel kvinnor än män inte
ser sig kunna/vilja överklaga ett beslut (18 respektive
13 procent, tabell 5.49). Utlandsfödda
unga är också något mindre benägna att överklaga
ett myndighetsbeslut än svenskfödda (19
respektive 15 procent, tabell 5.50). Finns det
här en känsla av att det inte lönar sig att överklaga
eller en misstro till att systemet fungerar?
Polisen är en annan central myndighet för att
individens rätt till liv och säkerhet ska kunna
tryggas. Men för att detta ska fungera måste medborgarna
känna att polisen är till för alla. Förtroendet
för polisen är dock bättre än det är för
rättsväsendet bland unga. Det är en fjärdedel av
de unga som har litet eller mycket litet förtroende
för polisen. Detta är dock en något större
andel av ungdomsgruppen än av den äldre gruppen
som hyser liten tilltro till polisen (26 mot
23 procent, tabell 5.54). Att 41 procent av de
unga känner förtroende eller stort förtroende
för polisen är förstås utmärkt men det är allvarligt
att var fjärde person mellan 16 och 29 år
kan tänkas dra sig för att kontakta polisen. I
gruppen unga är det en mindre andel kvinnor
än män som har litet eller mycket litet förtroende
för polisen (22 respektive 30 procent, tabell
5.55).
För att allas rätt till bästa möjliga hälsa ska
kunna upprätthållas måste människor ha för-