Unga med attityd - Ungdomsstyrelsen
Unga med attityd - Ungdomsstyrelsen
Unga med attityd - Ungdomsstyrelsen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Attityder hjälper oss att sortera och förstå<br />
verkligheten genom att strukturera information.<br />
Vilka kunskaper vi har kommer sedan att<br />
ge avtryck i vårt handlande.<br />
Vi orienterar oss mot det som vi har positiva<br />
<strong>attityd</strong>er till och vi undviker det som vi har negativa<br />
<strong>attityd</strong>er till, vilket gör att de påverkar<br />
våra målsättningar.<br />
Attityder är också en social riktmärkning,<br />
utifrån sina <strong>attityd</strong>er förstärker man sin självbild<br />
och avläser andras. En grupp <strong>attityd</strong>er har<br />
fått en egen beteckning som ”politiskt korrekta”.<br />
Men <strong>attityd</strong>er kan också vara användbara i<br />
obehagliga situationer som ett försvar. Det innebär<br />
att vi intar olika <strong>attityd</strong>er (det behöver inte<br />
vara <strong>med</strong>vetet) för att dölja och försvara oss mot<br />
situationer och företeelser som vi uppfattar som<br />
skamliga eller pinsamma (Lyons 1995).<br />
Disposition<br />
Rapporten inleds <strong>med</strong> information om undersökningen,<br />
urval, metod och bortfall. Därefter<br />
inleds resultatredovisningen. Mellan de olika<br />
avsnitten finns fyra forskares reflektioner om<br />
vad som i den ungdomspolitiska propositionen<br />
Makt att bestämma – rätt till välfärd kallas för de<br />
fyra perspektiven som genomsyrar ungdomspolitikens<br />
olika områden: självständighet, resurs,<br />
mångfald och rättighet. Forskarna står själva för<br />
sina slutsatser.<br />
Kapitel 2, handlar om vuxenblivande och följs<br />
av en forskarreflektion av Thomas Johansson<br />
om vad det innebär att vara ung idag. Kapitel 4<br />
handlar om tolerans och följs av en reflektion<br />
av Elisabeth Abiri om hur det står till <strong>med</strong> ungas<br />
mänskliga rättigheter. Kapitel 6 handlar om<br />
unga som demokratiska <strong>med</strong>borgare och följs<br />
av Daniel Wohlgemuths reflektion om ungas<br />
politiska deltagande och inflytande. Kapitel 8<br />
handlar om ungas hälsa och livskvalitet, följt<br />
16<br />
av kapitel om boende och mobilitet, utbildning<br />
och arbetsmarknad. Kapitel 12 är en forskarreflektion<br />
av Lena Schröder om vilken betydelse<br />
utländsk bakgrund har för inträdet på arbetsmarknaden.<br />
Kapitel 13 handlar om ungas<br />
fritid. Kapitel 14 beskriver de bakgrundsvariabler<br />
vi använder i studien, föräldrarnas yrke, utbildningsnivå,<br />
region, utrikes född <strong>med</strong> mera. Slutligen<br />
redovisas regeringsuppdraget och enkäten.<br />
En cd-bilaga <strong>med</strong>följer som innehåller<br />
samtliga frekvenstabeller uppdelat på olika åldersgrupper,<br />
en teknisk rapport samt enkäten.<br />
Läsanvisningar<br />
I studien uppges för enkelhets skull åldersgruppen<br />
som 16–74 år, även om åldersgrupperna<br />
30–34 år saknas i urvalet. 1 Ålder redovisas<br />
i grupperna 16–19 år, 20–24 år, 25–29 år,<br />
35–54 år och 55–74 år. Ofta används också åldersgrupperna<br />
16–29 år och 35–74 år, som<br />
också benämns unga och äldre.<br />
Det stora flertalet frågor i enkäten som är underlag<br />
till studien består av påståenden som ska<br />
besvaras på en skala från 1 till 5 där 1 innebär<br />
att man inte instämmer alls i påståendet och 5<br />
innebär att man instämmer helt och fullt. Svaren<br />
redovisas ofta i summerade klasser. Vanligast<br />
förekommande är värdena 4 och 5 som<br />
tolkas som att man instämmer i påståendet.<br />
Värdena 1 och 2 som tolkas som att man inte<br />
instämmer förekommer också. Medelvärden<br />
förekommer i liten utsträckning. Detsamma<br />
gäller redovisningen av värde 3 som innebär<br />
att man inte tar ställning i negativ eller positiv<br />
riktning.<br />
I studien förekommer standardiserade <strong>med</strong>elvärden<br />
på en skala från 0 till 100 när tidsserier<br />
presenteras där 0=avståndstagande från påståendet,<br />
och 100=är ett bejakande av påståendet.<br />
Standardiseringen har genomförts så att ska-
Change language