Unga med attityd - Ungdomsstyrelsen

Om vi tittar närmare på vilka det är som gillar
att resa och som värderar detta i hög grad, ser vi
bland annat att de yngsta (16–19 år) i störst
utsträckning är positiva och att kvinnor i större
utsträckning än män är positiva. Dessutom verkar
detta vara en fråga som rör social bakgrund,
det vill säga de med hög socioekonomisk status
är i större utsträckning positiva än andra till
resandet. Bland dem som i störst utsträckning
är positiva till resande finner vi dem med hög
utbildning, kvinnor, utrikes födda, storstadsbor
och studerande (figur 3.2).
Många verkar eniga om att det är viktigt att
hitta flexibla möjligheter att kombinera arbete
med fritid och familj. Däremot är det inte de
yngre som i störst utsträckning är engagerade i
frågor som rör arbetets utformning och tyngd i
livets pussel. Denna fråga verkar aktualiseras i
störst utsträckning bland medelålders, som ju
också sitter mitt i detta pusslande, där arbete,
barn, fritid och samvaro med vänner med mera
ska koordineras och fogas samman på ett bra
sätt. Kvinnor värdesätter också fortfarande möjligheterna
att få arbete och hem att fungera i
större utsträckning än män. Överhuvudtaget
verkar sociala aspekter – bra arbetskamrater,
arbetsmiljö och ledning – väga väldigt tungt,
medan flexibilitet, frihet och internationella
kontakter prioriteras i lägre utsträckning. Resande
och den typen av rumslig rörlighet hänger
helt klart ihop med ungdom, men det är inte
unga som väljer flexibilitet, rörlighet och fria
arbetstider kopplat till arbete i störst utsträckning,
utan det är den medelålders och urbana
medelklassen.
Möjligtvis är det så att frågan om det flexibla
arbetet först blir intressant när man har studerat
vidare på universitet ett antal år, arbetat ett
tag, skaffat familj och så vidare. Innan dess är
det möjligtvis något av en icke-fråga, ett problem
som ligger utanför ungas mentala hori-
46
sont och upplevelse av sin egen livsvärld. Något
som däremot berör och engagerar dem är
diskussionen om kropp, stil och identitetens
yttre attribut.
Kropp och hälsa
Idag är vi omgivna av reklam och bilder av unga,
vackra, smala och vältränade kroppar. Det är
svårt att värja sig. Framgång inkluderar också
en vältrimmad och välklädd kropp. Detta bidrar
till att allt fler unga människor vill förändra
sig och skaffa sig en sådan kropp. Det går
givetvis att träna sig till det, men det finns också
andra och mer effektiva metoder, som till exempel
plastikkirurgi. I teveprogram som Extreme
Makeover får vi möta människor som inte trivs
med sina kroppar och sitt utseende. Det handlar
mestadels om kvinnor, men även män har börjat
anlita kirurger. Vad som betraktas som vackert
är i stor utsträckning historiskt, kulturellt
och socialt betingat. Mycket av plastikkirurgin
handlar också om att forma utseendet så att det
stämmer överens med förhärskande skönhetsideal.
Människor som i allt för stor utsträckning
förlitar sig på plastikkirurgerna för att skapa ett
vackert yttre riskerar att möta negativa reaktioner,
ett exempel på detta är Michael Jackson.
Samtidigt har det helt klart ägt rum ett slags
normalisering av plastikkirurgin. Det har blivit
acceptabelt att tillgripa plastikkirurgi, förutsatt
att man håller sig inom rimliga ramar.
Medierna och den globala spridningen av bilder
som föreställer vältränade kroppar har enligt
en del forskare bidragit till en allt större
likriktning i kroppsideal. De kroppar vi ser i
offentligheten är vältränade, unga, inte så sällan
opererade och närmast felfria. Det är den
hårda fitnesskroppen som dominerar, det vill säga
en kropp som bara kan skapas genom att man
tillbringar en stor del av sin tid på gymmet (Johansson
1998, 2006). Det ställs också allt större