Finsk sprla i sammandrag

28
kymmenen ruplaa tynnyriltä crhöll tio riibel fiir
tuiman (aF flera tiinnor).
AUativus begagnas vidare da nagot hänförcs
tili iiägotj armollinen syntisille iiädig inot syu-
dare. raskas hevoselle tiing för luisten.
53. Abessivus iitmärker brist, saknad af
nagot; .sasora: tehdä rahatta göra iitan pengar
Qör intet), olla palkatta vara iitan lön, elä vai-
vatta valita klaga itke utan nöd.
54. Prolativus nyltjas för att uttrycka en
utsträckning längsniod, längsefter nagot; t. ex.
laivoilla kuljetaan meritse^ rattailla maitse mcd
skcpp far man längsmed hafvet, med kärror längs-
efter land (tili hafs. tili lands); meni sivutse 1.
sivutie gick längsefter sidan (förbi); rannatse
längsmed stranden, rannoitse längsmed stränderna.
55. Translativus utmärker en förvandling
tili nagot; t. ex. muutti pellon niituksi förvandla-
de äkern tili äng; luulee mylläriksi anser för
mjölnare; tulivat viisaammaksi blefvo visare. Dess-
iitoni begagnas translativus tili svar pa frägorna
tili hvilken tid, tili hvilket ändamäl; säsom:
lainasi kolmeksi ])äiväksi länade tili tre dagar,
lähti kotiin Jouluksi for hem tili julen. Ordningstalen
i translativus betyda för det första, andra,
tredje o. s. v. ensimäiseksi, toiseksi, kolman^
neksi l:o, 2:o, 3:o m. m.
SG. Essivus utmärker ett blott varande, ett
tillständ, men uyttjas äfven tili betccknande af en
begränsad tid; säsom: on tuomarina är domare,
istuu suorana sitter rak, näin Itänen elävänä
kuolleena, väsyneenä jag
,