Finsk sprla i sammandrag
Finsk sprla i sammandrag
Finsk sprla i sammandrag
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
49<br />
b) att <strong>sammandrag</strong>ning här sker aldeles som 1 uomina<br />
(enligt 20 och 21); säsoni: sanoessa , sa-<br />
noissa: sanottaessa^ sanottaissa: sanomahan, sanomaan.<br />
Dessutoni förekommer af substantivus tertius<br />
illativus äfven sälunda att hela stalVelseu ma<br />
boitlemnas; sanohon, sanoon; dock kan detta icke<br />
ske af enstafviga verba.<br />
c) att adjektivus kan kompareras som vanliga adjektiva;<br />
tukeva (af tukea stödja) stark, tukevampi,<br />
tukevin^ oppinut lärd, oppineempi , oppinein.<br />
Adjektivus II uti aktivuin hör tili kontrakta; oppinut<br />
(st. oppinehe^ inf. oppineeta 1. oppinutta<br />
illat, oppineesen, oppineisin.<br />
Emedan substantivus III. IV. V bildas och deklineras<br />
aldeles säsom vanliga nomina pä -ma, -minen,<br />
-mainen, behöfva de icke vid konjugationen vidare<br />
upptagas.<br />
1. Allmänna Konjugation,<br />
S6, F^ör konjugationen behöfver man liksom<br />
för deklinationen kanna ordets stam, tili hvilken se-<br />
dän ändelserna läggas. Stammen tili verbet fas af<br />
första person pia3sens indikativus salunda, att dess<br />
äiidelse -n bortlemnas och de häida konsonantenia<br />
äterställas, oni de blifvit förmildradc. (Dcnna här-<br />
ledning af stanimen är lika med den i nomina, uti<br />
hvilka gcnitivens ändelse jemväl är -ny ¥öv att<br />
veta, huruvida konsonantförmildring skett, bör man<br />
kanna infinitivus af subst. 1, som ocksä kallas vcrbets<br />
allmänna infinitivus. Här framställas nagra<br />
exempel:<br />
Pra^s. Ind. Infinitivus stam<br />
syön syOdä' syö<br />
kysyn kysyä' kysy<br />
<strong>Finsk</strong> Sprdklära. 4<br />
,
Change language